Thursday, August 20, 2015

Hinner inte riktigt med

Det damp ner ett email idag från en av mina fina bloggvänner. Hon undrade var jag höll hus. Tack A! Jodå, jag lever fortfarande. ;) Den senaste veckan har det dock varit väldigt mycket att göra på jobbet och det har blivit övertid och varit fullt ös precis hela dagarna.

Våra nya, "uppgraderade" rum i min skolbyggnad var inte roliga att ha att göra med i måndags. Två helt nya delar av utrustningen hade av någon märklig anledning slutat att fungera över helgen. Hur det ens är möjligt förstår jag inte. Andra saker gick också snett med våra rum och rum på skolans andra "campus" i Yreka. Problemen fortsatte igår kväll när jag jobbade och även idag. Vid det här laget känner jag mig rätt utmattad faktiskt.

Och jag håller på med olika förberedelser hemma inför mitt "hopp" framöver. En biljett är faktiskt bokad till slutet av september och jag hade mil hos United vilket gjorde att jag bara behövde betala en mindre summa för skatter och avgifter. Min första anhalt kommer att bli Sverige eftersom jag måste ta tag i olika saker där på plats. Saker jag inte kan göra från USA.

Numera är det inte lika lätt för mig att stanna i Sverige eftersom jag inte har någon naturlig plats att "landa på" efter det att min mamma gick bort. Men jag har några goda vänner som har sagt att jag är välkommen. Sedan finns givetvis även Airbnb där man kan hyra rum och bostäder för kortare och längre tid. Airbnb är inte alls lika stort i Sverige som det är i USA men det börjar komma mer och mer även i Sverige.

Jag har inte varit i Sverige under någon längre tid sedan 2001 så det kommer att bli mycket konstigt och ovant att stanna mer än 2-3 veckor. I skrivande stund har jag ingen aning om hur det kommer att kännas. Jag är mycket väl medveten om att det land jag bodde i inte längre finns och att Sverige har förändrats väldigt mycket bara de senaste 2-3 åren. Jag har absolut inga rosenröda bilder av hur det är i Sverige. Om jag kommer att stanna i Sverige står skrivet i stjärnorna. Men då jag känner att det är dags att lämna Kalifornien (här skrev jag om olika anledningar) är Sverige en naturlig plats att komma till i alla fall till att börja med. Och kanske jag kan plocka svamp i höst. :) Något jag saknat sedan jag bodde i Sverige. Den svenska naturen har jag saknat under 18 år.

Eftersom jag inte vet exakt hur saker och ting kommer att utvecklas har jag bestämt mig för att inte dra med mig allt jag har till Sverige just nu utan kommer att finna andra lösningar här i Weed/Mt Shasta-området under en period i alla fall. Man kan inte börja skicka saker tvärs över halva världen när man inte har exakta planer.

Jag skall villigt erkänna att det känns både konstigt och nervöst att stå inför denna stora förändring men Weed känns som en återvändsgränd.

Förra veckan hade vi faktiskt flera dagar med klar luft och det var underbart att se berget och kunna andas luft utan röklukt. Sedan några dagar har det dock blivit värre igen. Idag ser man inte berget överhuvudtaget och det stack i näsa och ögon av rök den korta promenaden hem från skolan. Bränderna brinner fortfarande och det kommer nog att finnas rök här under lång tid framöver. Varmt har det varit också med över +30 de senaste dagarna. Och inget regn syns till alls.

Sverige lär ha ett rekordår med svamp oå grund av mycket regn så vem vet, kanske det går att hitta trattkantareller. En av mina favoritsvampar som jag plockade mycket av när jag bodde där.


Bilden lånad från nätet - By Amphis (Own work) [Public domain], via Wikimedia Commons.

40 comments:

Äventyret framtiden said...

Det finns svamp i skogarna i år så du får säkert plocka sådana när du kommer mot det här hållet. Trattkantarellerna kommer lite senare men det kanske du också gör så ni kan sammanträffas :).

Man vet ju aldrig var man landar när man hoppar, men
du kommer ju ner på båda fötterna så vilket det än blir
så blir det säkert rätt.

Stort lycka till!

Kram

Desiree said...

En stor kram och ett stort lycka till med alla nya äventyr Anne-Marie. Det är viktigt att göra det som känns rätt och jag önskar dig all lycka med allt nytt som står framför dig.

Stor kram

Steel City Anna said...

Det är skönt att komma till ett land, språk och kultur man känner till iallafall till att börja med, verkar klokt. Jag skulle precis som du ta god tid på mej att tänka igenom vart jag vill bo. När man väl börjar inrätta sej i en vardag är det så lätt att fastna av bara farten. Du har verkligen en unik chans. Jag är lite avundsjuk :)

Från Glam till Damm said...

Hej Anne-Marie,

Vilka spännande planer du har. Skall bli kul att följa.

Sverige är fint och bra och känns så mycket tryggare än USA just nu trots att det händer mycket konstigt här också, men det påverkar inte oss på samma sätt.

Jag skriver mer snart.

Ha det så gott!

Kram, Anneli

Gunnel said...

Det måste vara svårt att ta ett sånt stort beslut. Även om inte det Sverige finns kvar som du lämnade, så tror jag nog du kommer att smälta in lätt. Du har ju redan språket och det är en stor fördel. Ska bli kul att höra om dina senare planer. Kaam

Anette Fourmum said...


Spännande!

eastcoastmom said...

Sverige är en bra början. Spännande.

Annika said...

Spännande, Anne-Marie! Och en svamphöst är iallafall verkligen något att se fram emot :)

Marina said...

Jodå, trattkantareller kommer det nog att finnas så det räcker och blir över så det kommer du säkert att kunna plocka. Att Sverige har förändrats sedan då flyttade är väl inget att tveka på, men om det har skett någon sådär väldans stor förändring just de sista 2-3 åren vet jag inte riktigt om jag kan hålla med om...

Min plats i solen said...

Vilket spännande äventyr som väntar dig Anne-Marie och jag förstår att du måste ha en mängd fjärilar i magen. Jag är helt övertygad om att det kommer att gå bra för dig och jag tycker att det låter klokt av dig att resa till Sverige och känna dig för. Självklart har Sverige förändrats sedan sist du bodde här men så har ju även du gjort. Förändring behöver inte vara något dåligt. :)

Ta hand om dig vännen.♥

Kram Lotta

malix said...

men oj vad spännande, har ju haft annat för mig ett tag men oj vad spännande det vart att läsa här. lär bli massor av besök för att se hur det går och blir. Ta hand om dig och välkommen hem får man säga så. Massvos med kantisar i skogen nu förra veckan plockade vi fem kg tror det va :)

Monica said...

Skönt att du kan bo hos vänner ett tag och känna in lite av landet Sverige för visst har det förändrats inte minst politiskt de senaste året bara och lite skrämmande känns det, vi som lever nu vet ju så väl hur det startade en gång likadant fast i ett annat land.
Spännande och samtidigt mycket jobb för dig med allt nu men det blir säkert bra. Arbete och bostad går att lösa hur det än blir, kanske ett engelsktalande land skulle passa bra:-). Lycka till med din resa, både den till Sverige och din resa i livet.

Annica said...

Skönt att höra av dig, jag började ju undra en aning. Men jag förstår att du har fullt upp med allt som ska ordnas inför "hoppet". Jag tror inte ens man kan sätta sig in i hur mycket du har att ta itu med just nu.
Jag tycker dina planer låter väldigt kloka och genomtänkta och så bra att du kan "landa" tillfälligt hos goda vänner. Då är du på plats här och kan ordna saker och ting i lugn och ro.
Och kanske den svenska naturen kan kompensera för de förändringar som skett här så du blir kvar i gamla Svedala. Vem vet? Visst är det en del man undrar, funderar och oroas över i dessa dagar men i det stora hela så är Sverige ett bra land att leva i.
Jag önskar dig varmt lycka till!
Kram från norr!

Annika said...

Förstår att du har fullt upp inför hoppet.
Sverige blir en toppenbörjan för dig, sen får du se...
ETT bra land trots förändringar. JAG tycker verkligen det, skulle inte vara ett dugg orolig över att flytta hem igen. Inte alls. Tycker media överdriver ngt kopiöst. Jag har just varit där, och slås varenda ggn över hur BRA och fungerande Sverige är. Nu åker jag ju tillbaka igen, som du vet.
Så smart att du ska magasinera en del av dina ägodelar då du åker. Klokt och bra.
All lycka till önskar jag dig, min kära bloggvän!!!

olgakatt said...

Man stiger inte ner i samma flod två gånger, inte bara för att vattnet flödar nytt, man själv ändras också och får andra infallsvinklar.
Jag håller tummarna för att du hittar din väg framöver utan att snubbla!

Stina said...

Förstår att det känns spännande och nervöst, men jag tror att Sverige blir en bra första plats att landa på. Det är ju trots allt vårt vackra hemland. Och svamp kommer du säkert att hitta! Har hört att det har varit ett fint bärår därhemma så svamp kanske det också finns gott om. :)
Vi har rökig luft även här, har inte sett bergskedjan på flera dagar nu, vilket nästan aldrig händer!
Ha en fin helg! Kram!

Anonymous said...

Grattis! Du har tagit första steget. Givetvis med
pirr i magen. Helt naturligt att oroa sej för en framtid,
som är mer eller mindre utan planer. Du verkar vara en
down-to-earth människa, som klarar sej utan att göra nån
större blunder i livet. Önskar dej allt gott.

Betr. Annikas kommentar - Hon har varit tillbaka till Sverige
varje år en lång tid ser antagligen inte den gradvisa förändring,
som ägt rum. Jag skulle inte vilja bo i Sverige f.n.
Kunde, givetvis, om det vore nödvändigt. Men vi har alla våra
sätt att se på saker.

Hur som helst så får du dej en fin semester.
Allt kommer att fungera, det är jag säker på.
Önskar dej allt gott!

Ruth i Virginia

Annika said...

Jodå. Annika ser den gradvisa förändringen som sker. Hon är inte blind ;-) Men media överdriver verkligen. Jag skull inte få panik, eller större oro, vid ev hemflytt, OCH det faktum ATT jag varit där varje år kan ju samtidigt vara väldigt lugnande för en som du, A-M. Slås faktiskt varje gång över hur fungerande och BRA Sverige är som land.
Alla länder förändras. Det är bara är så. Fråga en amerikan som bott i Sverige länge vad hen tycker om det USA personen en gång lämnade bakom sig. Förmodligen är det mkt förändrat. En del till det bättre, en del till det sämre.

Kramen igen!

Anne-Marie said...

Karin: Trattisarna brukar vara litet senare. Jag har givetvis inga svampställen numera men om det regnat som det verkar ha gjort växer de kanske litet överallt.
Jag hoppas att jag landar på fötterna! :) Har ju egentligen aldrig gjort något liknande överhuvud taget så det känns mycket märkligt.
Tack och kram!

Anne-Marie said...

Desiree: Tack vännen! Jag har länge (mycket länge) levt med frågan och då ingen naturlig plats kommit till mig tycks det vara så att jag måste göra något litet mera "drastiskt" eftersom det känns som om jag skulle stagnera om jag stannade i Weed. Det skulle inte vara fel men jag skulle inte fortsätta att växa.
Tack och stor kram!

Anne-Marie said...

Anna: Jag längtar egentligen inte efter Sverige. Naturen ja, men inte direkt landet. Inte som vissa som bor utomlands tycks göra. Men jag måste ta tag i en del saker på plats så det är givetvis en anledning till att Sverige får bli första anhalt. Att inte behöva ha visum eller immigrera är givetvis ytterligare en anledning. Tycker att jag fått nog av immigrationsbyråkratin här i USA. :)
Jag skulle mycket hellre veta exakt vart jag skulle och vad jag skulle göra. Men så tycks det inte vara denna gången.

Anne-Marie said...

Hej Anneli,

Ja, du har ju också hoppat till viss del även om du hade litet mera "mark under fötterna" med tanke på lägenheten hos dina föräldrar.

USA har mycket underligt på gång just nu som inte känns särskilt säkert. Och det finns en hel del underligt på gång även i Sverige men av kanske ett litet annat slag.

Vi hörs! Kram!

Anne-Marie said...

Gunnel: Eftersom jag går mycket på intuition och magkänsla är detta mycket ett beslut grundat på dessa faktorer. Men visst vacklar jag av och till och undrar om jag blivit helt tossig.
Jag vet faktiskt inte om jag kommer att smälta in särskilt bra eftersom jag vet med mig att jag förändrats väldigt mycket som person här i USA. Tycker att man i Sverige är litet väl försiktiga och tillbakadragna numera. Svenskan självklart är ett stort plus. Vi får se hur det blir. Kram!

Anne-Marie said...

Anette: Litet väl spännande kanske. ;)

Anne-Marie said...

AM: Sverige verkade vara en bra startpunkt. Vi får se hur allt går. Förhoppningsvis bra.

Anne-Marie said...

Annika: Det känns litet väl spännande egentligen. ;) Svampar hoppas jag finns eftersom det vore väldigt roligt att kunna plocka litet svamp.

Anne-Marie said...

Marina: Att plocka svamp känns väldigt avkopplande och roligt tycker jag. Hoppas det finns en del trattisar.
Sverige verkar ha förändrats de senaste åren tycker jag. Nu har jag ju inte bott där men bara genom att följa nyheterna ser jag en förändring.

Anne-Marie said...

Lotta: Jag har förändrats väldigt mycket som person här i USA och tror nog att jag inte passar in lika bra som jag gjorde tidigare i Sverige. Kanske mindre orter är annorlunda jämfört med Stockholm. Förändring "is my middle name." ;)
Många människor tycks nöja sig med att vara på samma sätt hela livet. Sådan är inte jag. Jag vill alltid växa och förändras om jag kan. Det här hoppet kommer att tänja mig - kanske nästan litet väl mycket.
Detsamma till dig. Kram!

Anne-Marie said...

Malix: Vad roligt att se dig här igen. :) Ser ju dina FB-uppdateringar.
Hem känns det nog inte som. Besök tills vidare. :)
Jag hoppas på mycket svamp.
Välkommen tillbaka!

Anne-Marie said...

Monica: Det är tur att jag behållit i stort sett de vänner jag hade i Sverige för 18 år sedan. Bestämde mig tidigt för att vårda vänskaperna trots det stora avståndet.
Sverige är definitivt inte samma land som det jag lämnade. Det är för den delen inte heller USA. Det USA jag flyttade till finns inte längre.
Jag tror att det kommer att bli mycket konstigt att prata svenska. Jag har ju pratat mest engelska de senaste 18 åren. Vid det här laget tror jag nästan att jag föredrar engelska.
Tack! Ja, det är verkligen en resa både i det yttre och på de inre planen.

Anne-Marie said...

Annica: Jag uppskattade din lilla "puff". :) Det har blivit väldigt mycket att göra på jobbet pga att jag och min kollega måste träna en ny, tillfällig person som fick hoppa in. Vårt kontor skiljer sig från de flesta på så sätt att vi har öppet senare än de andra pga kvällskurserna.
Jag försöker vara så genomtänkt jag kan men det är svårt när jag inte vet exakt var jag hamnar när jag lämnar Weed. Har aldrig varit i en liknande situation tidigare.
Framför allt med torkan i "full fart" här känns det väldigt torrt och brunbränt jämfört med lummiga Sverige.
Jag är nog en främling i Sverige efter så många år utomlands. Det är bara att hålla tummarna att mitt hopp inte blir ett platt fall.
Kram och tack!

Anne-Marie said...

Annika: Att det blev så mycket på jobbet att göra har gjort att jag inte orkat och hunnit med lika mycket hemma som jag hoppats. Men förhoppningsvis blir det litet mer tid snart.
Tror att Sverige kommer att kännas mycket konstigt faktiskt eftersom jag inte stannat särskilt länge under de besök jag haft. Det kommer nog att bli litet av en kulturchock faktiskt.
Sverige har spårat ur på många olika sätt tycker jag de senaste åren men visst finns det mycket bra också. Sverige är nog mer välordnat än USA men samtidigt litet "blekare". :)
Tack och stor kram till dig min vän!!!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Det var ett klokt citat. Och att förändras är något jag levt med sedan jag var i tidiga 20-årsåldern. Kanske inte lika utmanande som nu men ändå förändringar.
Tack och jag skall försöka hålla mig på fötterna! :)

Anne-Marie said...

Stina: Sverige och USA har båda sina för- och nackdelar och en fördel är ju att man inte behöver ansöka om visum eller immigrera till Sverige. Både du och jag har ju gått igenom det här i USA.
Svampar lär det finnas i massor. Bär plockade jag sällan när jag bodde i Sverige men att leta trattisar är trevligt. :)
Vi har litet mindre rök här idag. De senaste dagarna har varit rent bedrövliga.
Kram!

Anne-Marie said...

Ruth: Tack! Ja, första steget tycks vara taget. Jag försöker vara så down to earth som jag kan även om det inte alltid är lätt.
Jag har inte varit i Sverige sedan 2013 när min mamma gick bort och tycker mig se en stor förändring när jag läser nyheterna bara under de 2 åren. Tror att jag kommer att känna mig som en främmande fågel i Sverige. Tur att jag har en amerikansk god vän som jag nog kommer att bo hos en period. :) Behöver nog en amerikansk "fix" då och då.
Tack för dina lyckönskningar!

Anne-Marie said...

Annika: Tror nog att Annika både ser och hör. :)
Jag känner mig litet nervös inför Sverige. Inte pga det som pågår rent politiskt (kanske litet nervös men inte mycket) utan mer den lägre "energinivå" (låter kanske kryptiskt) som finns i Sverige. Och som vi inte har i USA. Jag har vant mig så mycket vid denna högre och mer intensiva energinivån att jag faktiskt blir litet "nedslagen" när jag kommer till Sverige. Som sagt, låter kanske mysko men det är min upplevelse.
USA är ett helt annat land än det land jag kom till 1998. Och det ser du säkert också.
Stor kram!!

Andra året i Hjo said...

Har inte läst några inlägg under mitt sommarlov och hänger inte riktigt med. Är du på väg hem till Sverige?
Nej, Sverige är sig inte likt- och varför skulle det. Men just nu är det väldigt olikt. Som det ser ut nu har vi herr Åkesson som statsminister år 2018. Åtminstone blir han en ordentlig tung tunga på vågen. Märkligt, det kunde man aldrig tro om gamla Svedala.

Anne-Marie said...

Hans: Har sett att du tagit ett längre sommarlov. :) Läste du länken jag hade i inlägget? Där ger jag en del anledningar till att jag har känt att det är dags att lämna Kalifornien (torkan, bränderna, radioaktiviteten från Japan som fortfarande "väller in" över USAs västkust, Kaliforniens dåliga ekonomi etc).
Jag måste ta tag i vissa saker i Sverige (har att göra med det jag gick igenom i våras visavi USAs skatteverk - du kanske minns detta) och jag vill känna på Sverige under en litet längre tid än "bara" en semester. Om jag stannar vet jag inte.
Sverige behöver se över saker och ting ordentligt tycker jag. Man gör dock samma sak i USA.

Charlie sa ... said...

Det blir bra det här! Förändringar är inte alltid lätta, men det kommer falla på plats tror jag.

Min tankar kring Sverige är nog en mix av det som skrivits här. Tycker det finns mycket energi, entreprenörsanda, innovation och mycket att uppleva. Ser det genom barnen och vänner. Tycker inte alltid att "energin" här är enbart positiv - ibland önskar man att samhället kunde pausa lite ;-) Min inställning är att mycket handlar om vad man gör det till. Det blir bäst när man känner att man har möjlighet att påverka hur man bor, vart man arbetar, känner att man ingår i ett sammanhang som känns bra och passar ens värderingar. Med en sund livsbalans!

Är övertygad om att du kommer hitta din perfekta plats!

KRAM

Anne-Marie said...

Lotta: Jag hoppas att du har rätt. Nej, förändringar är inte alltid lätta. Framför allt när man inte har en klar väg framför sig.
Vad bra att du har den upplevelsen av Sverige. Får hoppas att jag kan känna något liknande. Du har nog mer kontakt med Sverige än vad jag har numera.
Nej, energin här har också en del att önska men det jag fortfarande känner är en rätt påtaglig skillnad mellan USA och Sverige är det "högre taket" i USA och mer energi rent allmänt hos folk och i samhället. Jag har nog vant mig vid den energin nu och tycker att det skall "vara så". :)
Så sant det du skriver. Håller absolut med dig. Min grej är att jag bott så länge i USA att jag känner mig litet vilsen i Sverige nuförtiden.
Tack! Blir det inte Sverige kanske det blir USAs östkust.
Kramar!