Thursday, September 5, 2013

Utmattad

Det verkar som om de senaste 2-3 månadernas mycket intensiva aktiviteter nu slår igenom - min flytt här i Weed, mammas bortgång, resan till Sverige osv. Jag är helt enkelt utmattad. Inte så att jag är sjuk, men jag känner att jag måste låta mig själv ta det litet lugnare. Inte alldeles lätt när man har 1500!!! email på arbetet efter ca 3,5 veckors frånvaro.

Resan tillbaka till Weed gick bra. Inga förseningar och allt flöt på men att göra denna maratonresa igen lär nog dröja. I och för sig kommer jag ju att ta vägen någonstans framöver vilket ju säkert kräver resor men de kanske kommer att kännas litet annorlunda.
Jag kom tillbaka i fredags och när jag lade mig på kvällen hade jag varit uppe och igång mer än 2 dygn.
Fredagen gick åt till att hämta min bil (som jag ställt hos en före detta granne - man kan inte riktigt lämna en bil obevakad under så lång tid), hämta krukväxter hos min chef och köpa litet mat och hämta post. Dagen gick snabbt i mitt utmattade tillstånd.

Helgen hade litet aktiviteter vilket nog var bra. C (som flyttar nu i september) och jag gjorde en liten utflykt till Yreka och uträttade en del ärenden. Det var givetvis full sommar här och solen sken och det var varmt så det var en trevlig utflykt.
Eftersom måndagen var Labor Day i USA hade jag turen att ha en långhelg vilket var skönt. Hade nog inte klarat av att komma tillbaka till jobbet efter bara två dagar.

Eftersom jag haft tillgång till dator denna gången i Sverige har jag faktiskt följt min arbets email eftersom jag absolut inte ville komma hit och inte ha en aning om vad som hänt. Som sagt 1500 email väntade på mig och jag arbetar fortfarande på att ta mig igenom dessa. Eftersom alla kurser har satt igång kommer det nog att ta ett tag.

Det är bara att acceptera att jag känner mig utmattad och att hjärnan inte riktigt känns lika "klar" som vanligt. Att inte stå emot trötthet är det bästa sättet att ta sig igenom den. Jag vet att jag kommer att "piggna till" snart igen men de senaste 2-3 månaderna har varit litet väl fyllda av allt som hänt.

Eftersom jag tagit så mycket semester kan jag inte riktigt ta mer på ett bra tag. Min sista dag i Sverige var vädret helt fantastiskt fint och jag tog en promenad till ett område som ligger precis vid vattnet. Det vore inte helt fel om man kunde sitta vid vattnet och höra vågorna klucka. Det får bli någon annanstans eftersom det är långt till vatten här i Weed.


16 comments:

Mimmi said...

Välkommen tillbaka!

Oj, det var inte lite mail som väntade på dig!

Hoppas du får en chans att varva ner ordentligt trots att du har jobb att göra.

Sköt om dig!

M :o)

Lotta said...

Välkommen tillbaka Anne-Marie!

Förstår så väl att du är utmattad. Ta det så lugnt du bara kan. 1500 email kan ju stressa upp vems om helst, men som du skriver. Ett mail i taget och det får ta den tid det tar.

Ha en skön helg, hoppas du kan koppla av och att du kommer snabbt in i tidsskillnaden.

KRAM!

My beautiful daughters' mom said...

Hej Anne-Marie,

Vad roligt att se dig tillbaka här på bloggen igen och vad skönt att resan tillbaka gick fint.

Du har haft så mycket att stå i och så många beslut att ta. Var inte förvånad om allt hinner ikapp dig vid senare tillfälle. Cut yourself a lot of slack :-) Vila och ta det lugnt. Ha det så bra!

Kram
Anneli

Pettas said...

Skönt att du lyssnar på din kropp och din själ så gott du förmår och kan. Bäst så och givetvis så har du varit med om så mycket den senaste tiden att det tar ut sin rätt på det här sättet.
En sak i taget, andas lugnt och kanske du hittar en undanskymd vacker plats på höjderna. Det är nästan lika fint som att höra vågornas kluckande.
"Simma lugnt"!
Varm kram!

Kattas Betraktelser said...

Jag förstår att nu när du väl är hemma och kan börja slappna av, då kommer tröttheten. Den där tröttheten som du hållt på avstånd. Bra att du lyssnar in din kropp. Ta väl hand om dig. Kram

eastcoastmom said...

Du får vila så mycket du kan på helgerna!

Malix said...

många mail, vem som helst skulle bli stressad av det. Bra att du kommit hem igen, din resa måste tagit massvis med kraft så samla på nya.
kul att läsa blogg igen. :) ha en så bra dag det bara går att ha

olgakatt said...

Säger som Pettaskarin, att sitta vid berget kan vara lika vilsamt som vid havet!
Återhämtning tar tid efter allt som hänt. Önskar dig lugn och ro nu!

Anne-Marie said...

Mimmi: Tack! Jag hade följt mina mail från Sverige och var förberedd men det är ändå litet överväldigande med så mycket epost.
Ha det gott!

Anne-Marie said...

Lotta: Tack! :)
Som tur var, var jag ju i alla fall förberedd på mängden epost. Den här skolan är "epost intensiv" minst sagt. Alla nästan "drunknar" i epost.
Tidsskillnaden verkar knappt bekomma mig längre. Jag hade inte direkt någon jetlag när jag kom till Sverige.
Kram!!!

Anne-Marie said...

Anneli: Tack!
Vad synd att vi inte fick till ett samtal när jag var i Sverige. Eftersom du hade sagt att du ev. skulle ringa en viss dag ville jag inte prova eftersom jag antog att du hade fullt upp.
Kanske det kan bli framöver?
Jag är inte alls förvånad att jag är utmattad. Vore nästan konstigt om jag inte var det. Bara man lyssnar på kroppen brukar det gå bra.
Ha det gott! Kram!

Anne-Marie said...

Karin: Att lyssna på kroppen är nog det "enda" jag kan göra. Den brukar vara vis. :)
Antar att du också har känt av allt du fått ta tag i på sista tiden.
Jag hoppas att jag skall kunna göra min "bloggrunda" som vanligt snart. Har saknat din och andras bloggar. :)
Vatten är speciellt och jag måste erkänna att jag saknar det i Mt Shasta-området.
Varm kram till dig Karin!

Anne-Marie said...

Katta: Det brukar vara så att man med viljekraft kan uppbringa mycket mer energi och kraft än vad man brukar ha. Men det går givetvis inte hur länge som helst. Kroppen klarar bara av det en viss tid.
Ha det gott! Kram!

Anne-Marie said...

Eastcoastmom: Jag gör så gott jag kan. :) Men mitt nya boende är inte alls lika "fridfullt" som det tidigare så det är inte alltid alldeles lätt.

Anne-Marie said...

Malix: Resan är så otroligt lång att jag blir trött bara av att tänka på den. ;) Eftersom det bara är jag som åkt under alla år (mina föräldrar kom aldrig till USA) har jag nog gjort mitt på ett bra tag.
Nu är det "bara" allt det praktiska kring mammas dödsbo som jag tålmodigt får vänta på att det skall bli klart. När det är klart kommer det nog att bli förändringar har jag på känn.
Ha en fin helg!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Visst är berget också avslappnande och vackert att "ta in" men jag saknar vatten. Har man vuxit upp med det finns det i "ryggmärgen". Men jag vet ju att jag inte kommer att stanna för evigt i Weed. Men allt praktiskt kring mammas dödsbo måste nog bli klart - eller i stort sett klart - innan jag tar större steg.