Thursday, September 19, 2013

Papperstunna väggar

Efter tre år i ett fristående hus är jag nu tillbaka till "delad vägg" med lägenheten som ligger bredvid min. Och till de papperstunna väggarna som ofta finns i amerikanska hus. När jag flyttade in bodde två bröder där. De var överlag rätt tysta förutom ett par högljudda nätter. När jag kom tillbaka från Sverige satt en stor skylt "For Rent" på deras del av huset. Inte riktigt vad jag ville se men jag hade haft på känn att de inte skulle stanna.

Eftersom jag numera nästan bor "on campus" undrade jag givetvis vilka som skulle flytta in. Jag vet att det bott många college elever i just dessa lägenhetern och de brukar inte vara världens tystaste människor. Många kompisar och fester brukar vara det vanliga college livet.

Den stora skylten satt kvar någon vecka efter det att jag återvänt till Weed och sedan blev det mycket aktivitet med folk som kom dit för att städa och fixa olika saker.
För en vecka sedan flyttade de nya grannarna in. Jag har fortfarande inte stött på dem men jag har sett att det är ett par som till och med är äldre än vad jag är! Min hyresvärd måste vara i "sjunde himlen" att inte ha college elever - som ofta förstör och inte verkar fatta ett dugg vad det innebär att bo i en lägenhet.
Nu är vi "gamlingar" alltså grannar. ;) Hittills har det varit relativt tyst och jag hoppas att det fortsätter så.

Jag "googlade" faktiskt litet om just de amerikanska papperstunna väggarna och det verkar nästan alltid handla om pengar och att vilja spara pengar. Och att det inte riktigt finns någon tradition att bygga "rejält" som vi oftast gör i Sverige. Och ingen riktig tradition att bygga med betong som man ofta gör i till exempel Europa. Jag tänkte på hur tyst det var i mammas lägenhet nu när jag var där i augusti. Här hör man i stort sett allt - prat, TV, hundar som skäller, osv. Som tur är har jag mitt sovrum i alla fall utan delad vägg. Och även det rum som jag använder som kontor.

Nej, att bo i ett fristående hus skall man nog göra här i USA. Men nu bor jag som jag gör och det är inte för all framtid. Hur länge vet jag inte ännu.

Igår tog jag en promenad till en av mina tidigare bostäder - jag har ju haft några stycken, suck - och såg denna uppmaning. Klåfingriga personer verkar det finnas överallt.

18 comments:

Malix said...

å vilken härlig skylt, Jag tror det blir svårare att flytta till lyhörda bostäder när man haft ett fristående hus. Så det har haft tur som har tysta grannar. Ha en bra dag och en trevlig helg :)

olgakatt said...

Att, efter 35 år i eget hus i en stillsam miljö, byta till lägenhet känns otänkbart för mig. Men blir man skröplig har man kanske inte mycket val.
Skönt att dina nya grannar tycks vara tystlåtna!

Vi hade en gång en äldre släkting i en trappuppgång med bara gamlingar, alla lika döva! Trappen ekade av deras TV-apparater och när vår släkting frågade genom dörren vem som ringde på hörde hon inte oss om vi inte vrålade allt vad vi orkade. Där skulle ingen med normal hörsel kunnat bo!

The Worrying Kind - Mitt liv med social fobi och ångest said...

Det där var något som jag verkligen reagerade på när jag var på semester i USA i augusti. Herregud, vad väl man hörde vad som pågick i hotellrummet intill! Det var riktigt pinsamt.

Desiree said...

Skönt att de nya grannarna verkar vara lite äldre och därmed lite lugnare och tystare. Jag och C pratade om vårt stora hus i Alabama här omdagen och konstaterade just att det var ett äkta "Mac-Mansion" stort och fint på utsidan men när man sedan synade det i sömnarna så var det ganska mycket si och så med byggkvalitén. Ingen vidare isolering alls, en glasfönster, tunna väggar med mera. Byggkvalitén och byggtänket är helt annorlunda i USA jämfört med Sverige. Husen blir billigare men å andra sidan kräver de nog fler reparationer och investeringar. Man märkte också i södern som har ett hett och fuktigt klimat att alla trädetaljer ruttnade ganska snabbt. Husen i USA verkar "åldras" betydligt snabbare än i Sverige. Hur som var 10 år gammla då vi skulle köpa vårt hus i Alabama räknades redan som relativt gammla.
Hoppas nya grannarna är trevliga.
Trevlig helg

Anne-Marie said...

Malix: Jag kollade en del med så kallade Property Managers (som har hand om till exempel hus som hyrs ut) och de flesta fristående hus har oftast årslånga kontrakt och jag ville bort från det och ha det som jag nu har det, dvs att hyra månad till månad.
Visst var skylten härlig! Hoppas att de får tillbaka sin stol - jag har dock mina tvivel.
Ha en fin helg!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Eftersom jag växte upp i en villa och bodde där under ca 25 år är jag egentligen en "fristående-hus-person". Och Michael och jag bodde i en villa under 7 år. Men hyresmarknaden har ändrats i mina trakter med färre hus och lägenheter som hyrs ut och framför allt vill hyresvärdarna att man skall hyra under längre tid.
Den där trappuppgången låter ju alldeles bedrövlig. Jag har superhörsel så jag hör allt (nästan). Behöver ha det relativt tyst omkring mig. Där skulle jag mått illa.

Anne-Marie said...

Worrying Kind: Visst är det otroligt lyhört. Och som du säger, det kan bli pinsamt. Men folk här verkar inte bry sig så mycket. De har väl vant sig. Jag fattar fortfarande inte att man bygger så billigt och dåligt.

Anne-Marie said...

Desiree: Minns alla fina bilder på ert hus från Södern.
Men som du säger, det är mer på ytan det är fint. Det är ofta billigare material och saker som inte håller särskilt länge. Synd att man inte lägger ner litet mer pengar och i stället har hus som verkligen håller. Ha en fin helg du också! Kram!

Anna N said...

Jag hoppas att du snart kommer vidare till annat jobb och annan bostadsort! Tycker mig läsa mellan raderna att du är redo för en förändring riktigt snart!
Kram Anna N

Charlie sa ... said...

Amerikansk byggstandard - say no more!

Tur att du fått ett "äldre" par. Kanske andra slags ljud men säkert mindre frekvent och störande (förhoppningsvis). Hoppas de är trevliga och att ni kommer att gilla varandra.

Ha en skön helg!

KRAM
Lotta

Ps. blev glad för dina fina ord <3

Unknown said...

Tur i oturen, med dina nya grannar :) Jag håller med dig om att standarden när det gäller kvalite på hus här i USA är mycket lägre än i Sverige. Samma gäller hur väl husen är isolerade efter min erfarenhet. Vad har du upplevt när det gäller isolering? Det måste ju bli ganska kallt i Weed?

Kram

Christina said...

Ja vi lider av dessa tunna väggar allt som oftast. Man hör allt här. Nu ska vi snart flytta och få nya grannar, hoppas de är tystare.
Hoppas du får en fin helg!
Kram!

Anne-Marie said...

Anna: Jag vet att jag är "klar" med Weed och Mt Shasta men när man följer sin intuition och inre "vägledning" (vilket jag verkligen försöker göra) handlar allt om timing. Man kan liksom inte forcera saker och ting. Min mammas dödsbo måste bli mer klart tror jag innan jag kan ta nästa steg. Har varit i liknande situationer tidigare i livet när jag vetat att jag är "klar" men pusselbitarna har inte fallit på plats ännu. Kram!

Anne-Marie said...

Lotta: Jag var onekligen litet nervös innan jag visste vilka som flyttade in. Har nog med college elever på jobbet och numera ser jag ju dem också hemifrån eftersom jag bor så nära skolan. Hittills har det varit väldigt lugnt - "knock on wood". :)
Hälsade på mannen igår för första gången och han till och med sade "I hope we don't make too much noise." Vilket jag ju snabbt kunde intyga att de inte gjorde. Det skulle man inte höra från college elever.
Ha en fin helg du också! KRAM!

Anne-Marie said...

Maria: "Don't get me started" när det gäller husisolering. Trots att vi har 5 månader med kallare och vinterliknande väder är isoleringen oftast mycket undermålig även hos oss. Man verkar bygga som om vi bodde i södra Kalifornien. Hus och bostäder är ofta kalla. Jag är snål med uppvärmning eftersom det är så dyrt så fleece är mycket bra. :)
Kram!

Anne-Marie said...

Christina: Som svensk är det verkligen uppenbart så mycket sämre ljudisoleringen är här i USA. Amrisarna vet ju troligen inte om något annat så för dem är det naturligt.
Hoppas det blir lugnt och tyst i er nya bostad.
Här regnar det idag! Inte dumt alls efter ca 6 månader med extrem torka.
Ha en fin helg du också! Kram!

Mimmi said...

Jag är väldigt ljudkänslig, och då menar jag att jag störs väldigt lätt av oljud. Allt jag inte gillar är oljud för mig, och min man tycker jag är alldeles för känslig. Vi bodde tidigare i radhus, och väggen emellan oss och grannen skulle jag vilja påstå var "Sverigetjock", för man hörde inte mycket, förutom typ dån från TVn, och det störde mig nåt fruktansvärt, medan maken inte ens kunde höra det.

Nu bor vi i ett fristående hus, och jag slipper grannarnas oväsen. Visserligen hör man ju bilar susa förbi, och en och annan hund som skäller då och då, men det är en helt annan sorts oväsen, och det stör mig inte alls lika mycket.

När jag först kom till USA bodde jag i en lägenhet med en roomie som också var Svensk, och vi båda var rätt förskräckta över allt man kunde höra genom väggarna. Yikes!!

Jag var hemma hos en kompis som bor i en lägenhet i ett omgjort Insane Asylum (helt otroligt fantastiska lägenheter), och där är det tjocka väggar och inte alls lyhört.

Anne-Marie said...

Mimmi: I hear you! Jag är likadan. Väldigt ljudkänslig.
Härligt att ni nu kan bo i ett fristående hus. I Sverige är det inte riktigt lika "utsatt" att bo i lägenhet som det är här i USA.
Jag tycker inte om att höra andras prat eller vad de gör. Vill inte vara del i deras liv och allt "konstigt" de hittar på. ;)
Insane Asylum - det låter som något för mig. ;) Har aldrig hört talas om att de gjort om sådana till lägenheter.