Thursday, April 11, 2013

Huslån som går till inkasso

Inte nog med att jag försöker ta hand om min mamma från Kalifornien (vilket givetvis blir i begränsad utsträckning), jag har också lyckats få fram att mina hyresvärdar (som också äger huset jag hyr) inte betalar sitt huslån! Det innebär att det kommer att gå till inkasso och de kommer inte att kunna behålla det. När detta sker vet jag inte. Det var exakt samma sak som hände i Lake Shastina där ägaren inte kunde betala sitt lån.

Att jonglera dels min mamma och dels mitt liv börjar bli litet övermäktigt. Jag har ett hyreskontrakt som går ut sista juli i år så jag hoppas att inget drastiskt kommer att hända inom de närmaste 2-3 månaderna men man vet ju aldrig. Tydligen kan sådana här inkassoärenden ta sin tid. Det är en ren epidemi av husägare som inte klarar av sina lånebetalningar. Till och med min vän C och hennes man kommer, som det ser ut, att få lämna sitt hus. I Siskiyou County (där jag bor) har många, många hus lämnats och står tomma. I hela USA är det samma sak. Folk tog lån när ekonomin var bra och klarar inte av sina betalningar nu.

Eftersom jag vet vad som är på gång med mina nuvarande hyresvärdar har jag litet försprång jämfört med hur det var i Lake Shastina. Där togs jag på sängen. Därför har jag sett till att jag vet mer nu när jag började bli misstänksam. Att äga mitt nästa boende verkar vara nödvändigt. Oavsett var det blir.

Därför har jag nu sett till att jag hyrt en postbox i Weed och ett lagringsutrymme som ligger mellan Weed och Mt Shasta. Skulle det bli krisigt kan jag i alla fall få min post och lagra mina saker under en tid. Jag hade inte tänkt förnya mitt hyreskontrakt efter sommaren i alla fall eftersom dessa hyresvärdar bara hyr ut med ett helt års bindning och det blir väldigt uppbundet men att det skulle bli en sådan "dramatisk" avslutning hade jag nog inte väntat mig. En del hyresvärdar hyr ut "month-to-month" vilket ju är bättre. Det jag nu funderar på är att kanske åka till Sverige under en litet längre tid och se om jag kan reda ut min mammas situation men jag måste avvakta litet till. .

Igår pratade jag med min chef om att kanske åka till Sverige under en längre tid så hon är förberedd att det kanske blir så. Jag kan ta ledigt under flera månader men måste ta viss ledighet utan betalning. Mitt mål är att komma bort från den här delen av Kalifornien - jag har fått nog av denna fattiga del av Kalifornien - men innan jag vet mer om min mammas situation är det svårt att riktigt planera.

Sverige skulle inte bli mitt slutmål. Har insett att jag bott utomlands alldeles för länge för att kunna bo i Sverige igen. Men det finns ju andra delar av USA och världen.

Den här vägskylten skulle kunna sitta vid avfarten till Weed.


Bilden lånad från nätet.

48 comments:

Mimmi said...

Kom hit till Östkusten, tror nog att du skulle trivas här. ;o)

Vad jobbigt med boendesituationen, men vad jag har hört så tar foreclosures väldigt lång tid, så jag skulle nog gissa att inget kommer hända innan ditt kontrakt går ut. Smart av dig att ordna med saker ifall det skulle gå åt skogen.

Håller tummarna för att allt kommer att gå bra för dig, var du än hamnar. Som Amerikansk, och Svensk medborgare så har du ju en hel del att välja på.

Kram,

M

Pettas said...

Det börjar bli lite väl spännande nu för din del! Å andra sidan så är det ändå bra att du är förberedd på att något är på gång, så att du hinner förbereda dig så gott det nu är möjligt. Jag ser det som att du får en spark i ändan för att ta dig vidare i livet...ett försök till positiv tanke:). Tror att du förstår vad jag menar. Önskar dig all tänkbar lycka inför framtiden.
Att bo och jobba på Åland är också ett alternativ men för tillfället är arbetslösheten stor här också mot vad den brukar vara. Men man pratar om att det snart ser ljusare ut

Varm kram
Karin

Malix said...

Tänk att livet är så fullt av förändringar. Kanske är det för att vi människor inte ska stå still för gör vi det för länge så verkar det som att livet ser till att förändra för oss. Nu säger jag inte med mina ord att du stått still nej Absolut inte. i min livsuppfattning får vi så pass mycket som vi klarar av och att det kommer till oss för att utveckla oss, Även om det ibland känns som att man får mera av att klara av än vad man behöver kunskapen varför dyker ju upp förr eller senare. Har nog aldrig läst så mycket av en blog där jag får möjligheter att reflektera och lära mig saker. Vad som än händer så händer det och vi lär oss alltid. Jag lär mig av dig bara genom alla ord som skrivs här. Det är fantastiskt för mig. Hoppas du hittar till det som passar dig bäst.

Fullblodsekologen said...

Önskar dig lycka till vad du än hamnar! Många kramar och trevlig helg/Annelie

olgakatt said...

Håller tummarna att allt faller på plats, både vad beträffar din mamma och din egen fortsatta tillvaro!

Anonymous said...

Lycka till med allt du står inför! Vi måste få fortsätta följa fin resa genom bloggen! Det är så otroligt lärorikt och intressant att få en inblick i hur det kan vara i andra delar av världen. Utan jobbiga förändringar i livet skulle vi inte utvecklas. Även om det låter hurtigt så brukar det stämma när man ser tillbaka i backspegeln. / Karin

Annika said...

Förstår att du är less på stället du bor på.
Tycker också du ska flytta till östkusten. Ett helt annat liv här än det du har just nu.
Dyrare förstås, men med mkt bättre löner då också.
En helt annan livstil än den i Weed (på gott och ont).
Men jag hoppas att du ska kunna resa hem och vara hemma ett bra tag först.
Som sagt, du har ju en del att välja på nu tack vara ditt dubbla medborgarskap.
ALL lycka till!!!
Kram!!

Anne-Marie said...

Mimmi: Har funderat litet på östkusten - det skulle ju onekligen vara litet närmare till Sverige. Just den långa (mycket långa) resan till Sverige från västkusten tar mycket på krafterna.
Kanske skriver till dig via FB bara för att höra om du har några förslag på orter, platser osv. Hoppas det är okej.
Har också förstått att foreclosures tar tid men det känns olustigt att inte veta exakt vad som kommer att hända. Jag har ju inte precis hört det här från mina hyresvärdar utan fått reda på det på annat sätt.
Tack Mimmi. Saker och ting brukar lösa sig men det har varit mycket under de senaste åren faktiskt. Litet väl mycket. Kram!

Anne-Marie said...

Karin: Litet väl spännande är nog den rätta beskrivningen. :) Förstår precis vad du menar och jag ser det likadant som du gör. Universum vill att jag skall gå vidare. Väntar man för länge blir saker litet mer "dramatiska". Min fotskada har försenat mycket men jag har förstått en "högre mening" med den också.
Kanske jag återkommer till dig betr. Åland. Vi kom ju inte så långt tidigare. Har fortfarande en del frågor. Vet att du inte kan svara på allt men man kan ju bolla litet tankar i alla fall.
Varm kram till dig Karin!

Anne-Marie said...

Malix: Jag ser på livet och tillvaron precis som du gör - att vi är med om saker och ting för att lära oss och utvecklas. Och att det ofta blir litet mer "dramatiskt" om man är på "övertid" någonstans (bostad eller arbete osv). Universum vill att jag skall lämna den här delen av Kalifornien - det vet jag. Fotskadan jag hade tidigare har gjort att jag blivit "försenad" men den hade sitt syfte och mening också.
Vad glad jag blir att du hittar saker och ting här som jag skriver och som ger dig funderingar och tankar. :)

Anne-Marie said...

Annelie: Tack för dina ord - de värmer. :) Stor kram till dig!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Det måste falla på plats - finns inget annat alternativ. :) Tack för din ord.

Anne-Marie said...

Karin: Vet inte om jag sett dig här tidigare. Om inte - välkommen!
Visst är det så att vi utvecklas genom allt vi är med om och att det finns en mening med allt som sker. Absolut! Blogga kommer jag säkert att göra även i fortsättningen. Tack för dina lyckönskningar!

Anne-Marie said...

Annika: Tack för dina ord - de värmer! :)
Nej, Weed har spelat ut sin roll. Det har jag klart förstått. Dags att lämna fattigdomen bakom sig. Ibland känner jag mig som en "främmande fågel" - inte bara pga att jag är svensk utan också för att jag inte har samma bakgrund ekonomiskt. Det känns som om jag måste hamna i en helt annan miljö.
Har nog funderat litet på östkusten. Kanske skriver till dig för att se om du har några tankar/förslag på platser, orter osv. Kram!!

Cecilia Dahlgren said...

Lycka till... Håller tummarna att allt ordnar sig till det bästa... Hoppas du orkar fortsätta skriva på bloggen... Kram från ett varmt Indien

Cecilia Dahlgren said...

Lycka till... Håller tummarna att allt ordnar sig till det bästa... Hoppas du orkar fortsätta skriva på bloggen... Kram från ett varmt Indien

Cecilia Dahlgren said...

Lycka till... Håller tummarna att allt ordnar sig till det bästa... Hoppas du orkar fortsätta skriva på bloggen... Kram från ett varmt Indien

Tina said...

Otroligt intressant att läsa om hur du har det i din vardag även om den nu är jobbig för dig. Du är så stark du kommer klara av dessa utmaningar jättebra. Jag kan mycket väl förstå att du inte skulle kunna bosätta dig i Sverige igen efter allt du varit med om. Vore intressant att läsa lite om hur du tänker kring det. Håller tummarna att allt ordnar sig till det bästa snart :) Kram

Anonymous said...

Ja, det är hemskt tycker jag för alla som får gå ifrån sina hus. Det verkar onekligen som ett nytt kapitel i ditt liv börjar. Jag är helt övertygad om att allt som händer sker av en orsak. Vem vet, du kanske hamnar här uppe i Seattle där det är så likt Sverige, skulle ju vara hur kul som helst!!!! Jag önskar dig lycka till och är det nåt jag kan hjälpa dig med info mm, så låt mig veta så skall jag göra mitt bästa för att hjälpa dig! Ha en bra helg Anne-Marie. Kram Maria G

Anne-Marie said...

Cecilia: Tror inte att jag sett dig kommentera tidigare. Kul med nya kommentatörer. :) Tack! Det känns litet utmanande just nu men jag kommer säkert fortsätta blogga. Du bor långt bort. Kram från ett vårlikt Weed!

Anne-Marie said...

Tina: Tror att du också är ny i kommentatörsfältet. Kul. :)
Tack för dina ord. Det vore väldigt skönt om det lugnade ner sig litet eftersom mitt liv har varit berg- och dalbana känns det som under flera år. Det kanske kunde vara ett bra inlägg om varför det troligen skulle vara svårt för mig att bo i Sverige igen. Har mycket att göra med "ankdammen" Sverige. Kram!

Anne-Marie said...

Maria: Hade tänkt skriva mail till dig och berätta men den här veckan har varit väldigt intensiv eftersom jag skaffade både postboxen och lagringsutrymmet under veckan. Det var en hel del telefonsamtal till de som hyr lagringsplatser.
Det här med mina hyresvärdars konkurs/inkasso har jag vetat om har varit på gång under en längre tid men tyckte det var dags att dela med mig här på bloggen nu.
Jag skulle säkert trivas i dina trakter eftersom det liknar Sverige. Det är något jag verkligen saknat i Kalifornien. Just den där litet lummigare naturen som vi inte har här. Skriver snart till dig privat. Kanske till och med under helgen. Kram!

Desiree said...

Jag önskar dig också ett stort lycka till och håller naturligtvis tummarna hårt för att allt ska ordna sig på bästa sätt. Så tråkigt att höra att dina hyresvärdar befinner sig i en foreclosure situation. Den Amerikanska husmarknaden har helt klart ännu inte återhämtat sig även om det blivit lite bättre på vissa håll så finns det massor med platser där det är enorma problem. Jag kan förstå att detta är ett extra stort problem på små orter som Weed.
Jag tror man får vara öppen med vart man hamnar och i första hand söka jobb och se vart man får napp och sedan vara beredd på att flytta dit. Intressant att du kan tänka dig andra platser i USA eller Europa. Jag trodde du hade siktet inställt på Sverige men som du säger kan det vara knepigt om man bott utomlands väldigt länge. Jag hoppas att det ordnar sig med din mamma. Förstår att du kanske försöker hitta en plats på ett bra och trevligt ålderdomshem. Jag önskar dig hur som haver ett stort lycka till.
Kram tänker på dig.

Anne-Marie said...

Desiree: Tack min vän! :) Tror att många tog sig vatten över huvudet för ett antal år sedan och nu kommer konsekvenserna. Minns att jag läste någonstans hur många hus som står tomma i USA pga "foreclosures". Det var en stor summa även om jag inte minns den exakta siffran.
Jag har känt efter inombords om jag verkligen skulle kunna bo i Sverige och det känns inte så. Läste också en artikel hos DN att man numera i Sverige inte egentligen alls vill ha folk som är 51+ som nyanställda (vilket jag ju är) och jag tror att det skulle vara mycket svårt för mig att hitta ett jobb i dagens Sverige.
Eftersom min mamma inte är miljonär får vi nog gå genom biståndshandläggaren och hon verkade mena på att man måste vara mycket sjuk innan man blir beviljad en plats på ett äldreboende. Man kan ju fråga sig vad alla skatter man betalat hade för nytta med sig om man inte kan få bo bra när man blir sjuk och gammal. Det verkar som om man till stor del är i händerna på biståndshandläggarna betr. platser på äldreboenden.
Tack för dina tankar. :) Kram!

Mimmi said...

Ja, men självklart kan du höra av dig på FB, absolut!! :o)

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Maria Northcutt said...

Oj! Vet inte riktigt vad jag ska säga. Det är så många som har det riktigt tufft. Jag frågade min man om han tyckte att vi skulle åka till Sverige ett tag. Det tyckte han inte. Han är född i Kalifornien och ÄLSKAR allt som har med Kalifornien att göra. Jag tycker att det är obehagligt att det köps så mycket vapen och ammunition just nu, speciellt i kombination med den dåliga ekonomin.

Hoppas du hittar en lösning som känns bra för dig.

Många kramar!!

Desiree said...

Jag håller med dig. Sverige är tyvärr ganska åldersfixerat. Usch det där med platser på äldreboenden verkar vara hur knepigt som helst. Känns många gånger som de helst vill att man jobbar till 75 och sedan snällt lägger sig ner och dör så att ingen behöver äldreboenden eller får njuta av sin pension. Något som är väldigt bra är att du iallafall inte har ett hus som du behöver försöka sälja i Weed innan du kan flytta. Du är ju mobil och kan sticka snabbt då du får jobb på annan ort.
Kram!

Anne-Marie said...

Mimmi: Tack! Skriver litet snart. :)

Anne-Marie said...

Maria: Eftersom jag var med om att en annan bostad jag hyrde gick i konkurs har jag ju litet erfarenhet - tyvärr. Börjar dock bli trött på att folks ekonomi är så dålig som den är och att andra blir lidande - i det här fallet jag. Och det spelar ju ingen roll att jag alltid betalat min hyra i tid om ägarna/hyresvärdarna till huset inte klarar av att betala sina lån.
Vet inte om Sverige är så mycket bättre - de har sina problem också som jag nu till exempel märker ifråga om äldrevård för min mamma.
USA har så mycket på gång som är underligt och "storebrorsfasoner" att man blir litet rädd faktiskt.
Tack för dina lyckönskningar! Kramar!

Anne-Marie said...

Desiree: Sverige har utvecklats till ett rätt konstigt land faktiskt på olika sätt. Håller helt med dig ifråga om åldersfixering och hur man ser på äldre personer.
Ja du, det är verkligen tur att jag inte äger en bostad. Kram!

Lotta i USA said...

Vad tråkigt att läsa. Bra att du planerar och ligger steget före.

Det vore fint om du kunde vara i Sverige ett tag. Det kanske också skulle ge dig tid att fundera och lite perspektiv? Östkusten är fint, närmare Sverige också.

Jag tror det kommer ordna sig till det bästa!

Varm kramar och tankar
LOtta

Anne-Marie said...

Lotta: Jag lärde mig från Lake Shastina - du och jag hade inte lärt känna varandra då. Där gick bostaden in i konkurs och jag togs helt på sängen.
Min mamma mår inte så bra pga sin demens men jag börjar lära mig att äldrevården i Sverige inte fungerar som man tror att den kanske skulle fungera och väntetiden kan bli lång till ett annat boende om man ens får det. Tror inte att jag skulle kunna sitta i hennes lägenhet under lång tid. Vi får se vad som händer. Som jag bland annat skrev till Karin vill Universum att jag skall göra något annat. :)
Tack för dina tankar! Varm kram!

eastcoastmom said...

jag måste ju också säga att östkusten är toppen! Speciellt min del då, en timme från NYC... (även om vi inte bor där just nu)

Jane said...

Usch vad trist. Jag har lärt mig att i USA vill man nog äga sitt boende. Östkusten är mycket billigare än södra kalifornien, annars skulle jag nog rekommendera att flytta söderut.
De är inte lika hårda med foreclosures och short sales som tidigare i Kalifornien - i alla fall inte om man bara drar. Hoppas det löser sig.
Sverige blir nog svårt efter så många år utomlands och åldersfixeringen är enorm.

Anne-Marie said...

Eastcoastmom: Har bara varit på ett kortare besök i din stat. För mitt jobb för många år sedan. Minns att det var väldigt lummigt. Vi får se hur allt utvecklar sig. Känns litet oklart just nu.

Anne-Marie said...

Jane: I mina trakter har väldigt många fått gå från sina hus. Trist och framför allt när man hyr och inte kan påverka.
Kalifornien är mycket dyrt tycker jag. Till och med i glesbygden där jag bor. Vore inte dumt att vara litet närmare Sverige men vi får se vad som händer.
Efter 16 år i USA tror jag att jag skulle ha rätt svårt för att anpassa mig tror jag. Varför man är så åldersfixerad i Sverige är en gåta för mig. Fattar det inte. Tror att landet (Sverige) som helhet skulle må bra av att slappna av litet i största allmänhet. :)

Anonymous said...

Kikat in då o då men premiär med kommentar;) nyfiken o väldigt frälst av USA.. Har en liten dröm att få bo som dej i en småstad men omöjligt utan greencard...men kul o lärorik blogg!! Sverige är inte sig likt... mkt invandring, mkt muslimskt inflytande i samhället , mkt speciell politik o vad som är politisk korrekt o inte. Hårt klimat, våld, många äldre kommer i kläm, arbetslöshet och sprickor. Hoppas att det löser sig med din mor o ditt boende. Tror det finns en bra plats för dej i usa:) ❤/ manaz i Eskilstuna

Anne-Marie said...

Manaz: Välkommen hit och roligt att du lämnade en kommentar. :)
Ja, det är tyvärr svårt att lagligt immigrera till USA. V ad glad jag blir att du tycker om min blogg - tack!
Min upplevelse av Sverige är egentligen 16 år gammal eftersom det är så länge som jag bott här i USA. Att komma på besök 2-3 veckor är inte alls samma sak som att bo där.
Har förstått att Sverige blivit hårdare och det jag nu lär mig om äldrevården imponerar inte direkt. Vi får se hur det blir med min mamma och var jag hamnar. Det är bara att tro och hoppas på lösningar för oss båda.

My Kids' Mom said...

Hej, Jag flyttade hem till Sverige men har nu insett att det var ett misstag. Jag är för Amerikansk efter 20 år i U.S.A och är helt och hållet mal-placeé. Längtar tilbaka så det gör ont. Lycka till med hussituationen och din mamma!

Mvh,
Anneli

Anne-Marie said...

Anneli: Välkommen hit! Jag har bott här snart 16 år och skulle nog vara lika malplacerad. Kommer att lägga ut ett inlägg senare idag om mina tankar om att flytta/inte flytta tillbaka till Sverige. Kollade in din blogg - såg att du skrivit ett inlägg om att du har stakat ut en ny kurs. Bär den till USA kanske? Jag hoppas att allt kan lösa sig betr. boende och min mamma.

My Kids' Mom said...

Hej,

Ja, det bär nog av till Kalifornien igen. Vi har tidigare bott i Tampa, Washington D.C., Monterey och i San Diego. Jag har även familj i Auburn/Rocklin området. Jag trivs bäst i Kalifornien så det är nog dit flyttlasset går. Tanken att börja om från början från scratch och etablera sig igen känns spännande och skrämmande på samma gång, men det är som du skriver att man väljer livsstil själv och kan börja smått och sedan se vad som händer.
Ännu en gång, tack för en mycket läsvärd och trevlig blogg!
Mvh,
Anneli

My Kids' Mom said...

Hej,

Ja, det bär nog av till Kalifornien igen. Vi har tidigare bott i Tampa, Washington D.C., Monterey och i San Diego. Jag har även familj i Auburn/Rocklin området. Jag trivs bäst i Kalifornien så det är nog dit flyttlasset går. Tanken att börja om från början från scratch och etablera sig igen känns spännande och skrämmande på samma gång, men det är som du skriver att man väljer livsstil själv och kan börja smått och sedan se vad som händer.
Ännu en gång, tack för en mycket läsvärd och trevlig blogg!
Mvh,
Anneli

Anne-Marie said...

Anneli: Jag har också bott i några olika delar av USA - Kalifornien, Hawaii och Oregon.
Hoppas att du hamnar på en plats som känns bra. Mycket förändras i USA just nu och Kalifornien är i en stor ekonomisk kris som jag skrev i mitt svar på din kommentar i det andra inlägget.
Roligt att du tycker om min blogg. Tack! :)