Thursday, November 1, 2012

Bloggutmärkelse :)

I eftermiddags damp det ner ett email att min blogg fått en hedervärd 3:e-plats av Platsfakta.se. :) Tack för den! De hade utsett de 10 bästa svenska resebloggarna för 2012.

När jag började blogga för ungefär 6 år sedan hade jag väl aldrig trott att jag skulle skriva så många inlägg och att så många skulle läsa min blogg. Det hela började litet trevande men allteftersom växte mitt förtroende och läsarskaran växte också. Enligt Blogger har jag skrivit litet drygt 1000 inlägg. Missade tydligen det 1000:e inlägget alldeles nyligen. Får fira i efterskott. :)


Att få kontakt med andra bloggare har varit fantastiskt roligt. När jag kom till USA 1997 fanns inga bloggar - det var knappt att internet fanns. Jag skrev till och med brev! till mina kompisar i Sverige. Eftersom jag alltid har bott i områden i USA med i stort sett inga andra svenskar (ja, det har känts ensamt ibland, det skall erkännas) har jag inte haft den där naturliga kontakten med andra svenskar och skandinaver som många har som bor i storstäder.

Under flera år hade jag massor med känslor och tankar som jag egentligen aldrig kunde dela med någon annan. Michael visste ju inte hur det var att, som vuxen, lämna sitt hemland och byta kultur. Mina kompisar i Sverige fattade ju inte (helt självklart) vad jag upplevde i USA. Och de amerikaner jag lärde känna här visste ju inte heller vad jag gick igenom.

Att få bekräftelse på dessa känslor och tankar genom andra bloggare (framför allt svenskar som bor i USA) var otroligt viktigt. Helt plötsligt märkte jag att jag faktiskt var "normal". ;) Det var inget konstigt att uppleva det jag upplevde.

Något som bloggen också hjälpt mig med är att komma över ett dåligt självförtroende när det gäller att skriva. Min svensklärare på högstadiet hade favoriter och av någon anledning hörde jag inte till hennes favoriter. Jag som hade tyckt om att skriva tidigare fann mig helt plötsligt med tankarna att jag inte kunde skriva och att jag var dålig på att skriva. Den respons jag har fått genom bloggen har gjort att jag numera faktiskt tror att jag kan skriva rätt så bra. :)

Som jag skrivit tidigare så fortsätter jag med bloggen så länge som det känns roligt och jag tycker att jag har något att skriva om. Och jag är otroligt tacksam för alla fina kontakter jag fått genom bloggen.

26 comments:

Annika said...

Grattis tlll resebloggutmärkelsen!
roligt.

Ja, vad gjorde man utan bloggen?
Vilka dörrar den öppnat, och vilka vänskaper den givit.
Fantastistk!!


DU skriver BRA!! Jättebra.
Din gamla svenskalärare borde läsa din blogg.

Kram till dig, du medbloggande USA-bloggerska!!!

Anonymous said...


Hejsan och grattis till
utmärkelsen. Ja du skriver bra,
fick mycket kritik i skolan
hur jag skrev. Klart att man blir
naggad i kanten. Men det man
skriver på nätet. Om det gillas,
av andra. Är ju kul, jag tycker
om att skriva vänligt. Hälsningar
Stig.

Mimmi said...

GRATTIS!! Vad kul! :o)

Saltistjejen said...

Stort GRATTIS!! DET är du verkligen värd Anne-Marie! Jag tycker du skriver bra och j, som du säger är det helt fantastiskt att lära känna andra bloggare. Att läsa om tankar och känslor man delar och att få råd och tips. Jag tycker det är en fantastisk och härlig värld bloggvärlden. Visst finns det tyvärr även dåliga sidor med anonyma personer som skriver riktigt hemska kommentarer etc, men som tur är har jag sällan råkat ut för det, utan istället fått lära känna den positiva och stöttande sidan av den här världen.
Stor Kram!!!

Katarina said...

Stort grattis! Det är du verkligen värd. Kram

Desiree said...

Stort grattis till utmärkelsen och till de 1000 inlägg du skrivit! Wow tusen inlägg är riktigt många. Ja bloggen är något som jag tycker har gett mig så otroligt mycket. Man har kunnat skriva om saker som andra som inte flyttat utomlands kanske inte alltid förstod som du säger. Jag har fått många fantastiska bloggvänner också. Jag tycker du skriver väldigt bra. Det är bra att du kommer ditt dåliga självförtroende för skrivandet för det ska du aboslut inte ha.
Stort grattis igen!
Kram!

Min plats i solen said...

Ett stort GRATTIS till dig och din fina blogg Anne-Marie! En utmärkelse som ni verkligen är värda. :)

Du vet hur mycet jag uppskattar både dig och din blogg och då är jag ju inte ens en svensk som bor utomlands. Men som svensk i Sverige får jag alltid lära mig så mycket om livet där borta hos dig. Framförallt vardagen. Långt borta från nyhetssändningarna på tv. Det uppskattar jag oerhört. Du känns nära fast du är långt borta.

Jag önskar att din lärare fick läsa din blogg och se hur bra du skriver och hur du når mängder med människor med ditt språk. Jag hade en likadan lärare och de där orden och handlingarna sätter spår men de kan också användas som motivation. För både du och jag vet att vi kan. Så mycket mer än vad vi tror.

Njut av din fina utmärkelse och ha en fin helg kära bloggsyster. Grattis, grattis!

Kram Lotta

olgakatt said...

Varma gratulationer, Anne- Marie!
Jag läser din blogg med stor behållning!
Tänk, vad en lärares obetänksamma ord kan förstöra för en ung människa! Härligt att du fått revansch!

antonia said...

Gratulerar! Tråkigt med sådana lärare.

Maria Northcutt said...

Stort Grattis till utmärkelsen! Din blogg är jätte fin och utmärkelsen väl förunnad. Jag gillar det väl genomtänkta innehållet, layouten och dina vackra foton. Jag känner igen mig själv i många av dina känslor om att byta land som vuxen. Även om USA har många likheter med Sverige är olikheterna ibland överväldigande. Många kramar till dig - hoppas du tycker bloggandet är roligt läääänge till!

Anne-Marie said...

Annika: Tack! Tänk om bloggar funnits när jag flyttade till USA. Det hade gjort omställningen så mycket enklare. Tror att du alltid haft fler svenskar omkring dig än vad jag haft.
Vad roligt att du tycker att jag skriver bra. Det värmer. :)
Kram till dig medbloggerska!

Anne-Marie said...

Stig: Tack! Roligt att du också tycker att jag skriver bra. Att skriva på nätet måste hålla så att vem som helst kan läsa det man skriver. Det har jag alltid med i bakhuvudet.

Anne-Marie said...

Mimmi: Tack! :)

Anne-Marie said...

Saltis: Tack! Glad jag blir att du tycker om det jag skriver. :)
Bloggvärlden är fantastisk och hade jag kunnat få bekräftelse tidigare på att jag hade helt "normala" känslor och tankar hade omställningen att komma in i USA varit mycket enklare.
Har fått några litet mer otrevliga kommentarer men det är bara att låta de rinna av. Man kan inte tillfredsställa alla.
Stor kram!

Anne-Marie said...

Katarina: Tack för din uppmuntran! :) Kram!

Anne-Marie said...

Desiree: Tack! :) Jag hade ingen koll på att det var så många inlägg. Minns hur trevande jag kände mig i början. Det tog ett tag att hitta en stil.
Det känns bra att mitt dåliga självförtroende försvunnit. Inte roligt när lärare kan skapa sådana känslor.
Bloggvärlden är fantastisk och jag är jätteglad att jag lärt känna dig och fått träffa dig. :) Stor kram!

Anne-Marie said...

Lotta: Tack! Vad glad jag blir att få sådana komplimanger. :) Jag har inspirerats av dig flera gånger. Du är ju en mästare med orden.
Den där läraren var en underlig person som jag aldrig blev klok på. Tänk att du hade en liknande lärare.
Det känns bra att kunna dela med sig av en vardag som oftast inte syns i massmedia. Roligt att du tycker om att läsa om vardagen i Weed. :)
Ha en riktigt fin helg Lotta! Stor kram!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Tack! Vad glad jag blir att du uppskattar att ta del av vardagen i Weed. :)
Lärare kan verkligen sätta sina spår. Tur att man kan förändras.

Anne-Marie said...

Antonia: Tack! Visst är det trist med lärare som inte uppmuntrar sina elever att hela tiden bli bättre.

Anne-Marie said...

Maria: Tack! Vad glad jag blir. :) Jätteroligt att du hittade till min blogg eftersom vi inte bor så enormt långt från varandra. Kommer att titta in hos dig också och följa din tillvaro på ranchen.
Ibland undrar jag vad jag skall skriva om men då bara gör jag ett litet miniuppehåll tills fantastin kommer tillbaka. Kramar till dig!

Anonymous said...

Grattis Grattis och Kramar A-M.
Marie GA

Anonymous said...

Grattis Anne-Marie!!! Du skriver jättebra och jag känner igen mig i mycket du skrivit här! Det är underbart att få bekräftat att man inte är tokig med sina tankar när det kommer till vissa grejor här i USA. Fira ordentligt!
Kram Maria G

Anne-Marie said...

Marie: Tack! :) Hör av mig snart via email. Kramar!

Anne-Marie said...

Maria: Tack! Vad glad jag blir. :) Ja, du vet ju hur det är att flytta som "mogen" vuxen till USA. Jätteroligt att vi fått kontakt med varandra. Skriver snart. Kram!!

Lotta said...

Grattis Anne-Marie! Så roligt och välförtjänt! Du skriver jättebra och det är alltid så intressant och trevligt att läsa dina texter. 1000 inlägg är imponerande!

Din svenskalärare skulle absolut läsa din blogg ;)

Varm kram!!

Lotta

Anne-Marie said...

Lotta: Tusen tack! :) Hade faktiskt ingen aning om att det blivit 1000 inlägg. Blir glad av att du tycker om att läsa det jag skriver. :)
Vet inte ens om min lärare finns i livet idag.
Varm kram! Ha en fin helg Lotta!