Monday, April 30, 2012

Förändringar inom skolan

De senaste två veckorna har varit turbulenta - inte bara privat utan även inom skolan.

Vi hade ett möte med vår fackförening och fick veta att flera personer inom den gruppen som jag hör till skulle sägas upp. Det var skolans ledning som bestämde vilka personer som skulle få sluta. Enligt vår ordförande förekom inga förhandlingar med fackföreningen.
Personalavdelningen skulle ringa till de som skulle bli uppsagda. Dagarna gick och jag hörde inte av något och inte heller min kollega.

Förra veckan fick vi genom "djungeltelegrafen" veta vilka som fått beskedet att de inte skulle få jobba kvar. Jag och min kollega hörde alltså inte till den gruppen.

Till saken hör att man inom skolan har något som kallas "seniority" vilket anger hur länge man haft ett visst arbete och en viss jobbtitel. Finns det flera personer med samma jobbtitel har den som jobbat där längre än de andra rätten att få en annan persons arbete - inom gruppen som har samma jobbtitel. Det kommer att ske nu efter de uppsägningar som gjordes. Ett par av de som sades upp kommer alltså att vara kvar och andra personer, som inte sades upp, blir utan arbete trots allt.

Det är stora besparingar som måste göras inom skolan och nu har skolans ledning förhandlingar med skolans fackföreningar om lönesänkningar, höjda avgifter för sjukförsäkringar osv, osv. Går inte fackföreningarna med på detta blir det troligen fler uppsägningar.

Det här är inte något unikt för vår skola. Alla skolor i Kalifornien som är statliga skolor har drabbats otroligt hårt av det enorma budgetunderskottet som Kalifornien har. Det här är vardagsmat numera i Kalifornien att människor blir uppsagda och då skall man komma ihåg att man får sluta mycket snabbare än vad som oftast sker i Sverige.

Skulle gärna ha en kristallkula just nu för att kunna se vad som kommer att hända framöver.

17 comments:

Anonymous said...

FÖRSTÅR ATT DET ÄR, JOBBIGT NU

HOPPAS ATT DET GÅR BRA FÖR DEJ.

HÄLSNINGAR STIG B

Desiree said...

Betyder det alltså att du får vara kvar ett tag till? Om jag har uppfattat korrekt så är det ju väldigt bra även om allt det här måste vara otroligt jobbigt att genomgå både för dig och för dina kollegor.
Jag hoppas att det ordnar upp sig framöver med allt. Håller tummarna hårt för att det ordnar sig med förhandlingar och annat. Det är verkligen en kämpig period du befinner dig i just nu. TÄnker på dig och hoppas på det bästa.
En stor varm kram

Annika said...

Inte roligt med all oro på jobbet.
Jag är glad att du får vara kvar.
Förstår att det inte är alltför uppåt på jobbet nu.
Kram!

Saltistjejen said...

Oj Anne-Marie, det är verkligen mycket som händer runt dig nu. Både jobbmässigt och privat. Jag hoppas verkligen att du får behålla jobbet. När är det du får veta om du får behålla det eller ej. Det låter så knasigt i mina öron att man FÖRST ger besked till personalen och SEDAN kör den där "jobbat-längst-grejen". Varför tar man inte reda på det INNAN och sedan när man ger besked så ger man de slutgiltiga beskeden. Nu blir det ju ännu längre tid med osäker väntan och oro hos er.
Många många kramar!!!

Mimmi said...

Men oj vad jobbigt! Så du har alltså ditt jobb kvar om jag förstod allt rätt, eller?

Sköt om dig!

Kram

Anne-Marie said...

Stig: Det har blivit litet väl intensivt med både min mamma och jobbet. Men jag antar att det löser sig på något sätt.

Anne-Marie said...

Desiree: Tills vidare har jag mitt jobb kvar. I dagsläget tror jag inte att någon vet vad som kommer att hända. Man måste spara stora belopp inom skolan och då blir det ju oftast nedskärningar. Bor man i ett glesbygdsområde som jag gör är ju arbetstillfällen begränsade tyvärr. Tack för dina tankar. :) Kramar!

Anne-Marie said...

Annika: Det kommer nog att bli en konstig stämning allteftersom tiden går. Eftersom vi redan har bland de lägsta lönerna inom collegeområdet i Kalifornien finns det egentligen inget utrymme att sänka lönerna. Det tror jag alla som är inom samma grupp på skolan kan hålla med om. Vi får se hur det hela utvecklar sig. Kramar!

Anne-Marie said...

Saltis: Tills vidare har jag kvar mitt jobb. Men ingen vet nog säkert vad som kommer att hända.
Det här med "seniority" är som det är och så har man gjort under lång tid. Idag hade man ett "board meeting" och folk bads att komma dit för att visa att vi "finns". Jag jobbade i kväll så kunde inte gå dit. Ja du, det är litet väl mycket på gång just nu känns det som. Kramar!

Anne-Marie said...

Mimmi: Tills vidare har jag mitt jobb kvar. Att leva med osäkerheten är litet pressande faktiskt. Tack! Kram!

Desiree said...

Usch förstår som sagt att allt detta är väldigt påfrestande. Även om du för tillfället har kvar jobbet och det i sig är positivt så förstår jag att det är så mycket annan oro runt omkring att du inte kan känna annat än fortsatt oro. Tänker som sagt på dig och hoppas på det bästa.
Kram!

Katarina said...

A-M, jag fick en klump i magen då jag läste ditt inlägg.Det är tufft i Ca nu och i hela USA. Det sliter att ha allt deta runt omkring sig och man vet aldrig när och om det drabbar en själv. Jag tänker på dig och hoppas på det bästa i en redan svår situation.

Stor kram

Channal said...

Usch låter inget vidare! Spännande att höra att du jobbar som lärare i USA! Sänka lönen skulle aldrig jag/vi gå med på! Här hemma i Sverige kämpar vi för HÖGRE humana lärarlöner! Skolan är så strypt så det går inte att karva mer här hemma! Ni skulle ha gått ut och demonstrerat på 1:a maj igår! KämparKramar! Anna

Liza said...

Håller tummarna för att du får stanna kvar!
Om du mot förmodan skulle tvingas sluta, vad kommer du göra då tro?

Anonymous said...

Hej! Jag hittade din blogg först för en vecka sedan och fastnade direkt för den :) den är mysig och spännande att läsa samtidigt som man får en inblick om livet i USA. Jag har alltid facinerats av USA, och jag slutar inte facineras efter allt du beskriver om livet på andra sidan havet.. Trist att det är osäkert med jobbet, men man får bara se framåt och försöka inte oroa sig för saker som man tyvärr inte kan påverka. Det brukar alltid lösa sig till det bästa :) jag kommer fortsätta läsa din fina blott! Varma hälsningar från ett sommar soligt Kalmar! Mvh Niklas

Anonymous said...

Det låter verkligen inte roligt med oroligheterna på ditt jobb.
/CC

antonia said...

Det låter läskigt detta! Men hoppas att allt går bra för dig och att ekonomin snart ordnar upp sig för Kalifornien.