Thursday, November 18, 2010

Lönnsirap och lönnsockergodis

För några dagar sedan fick jag och min kollega D. en trevlig present av en av lärarna som har kurser som vi supportar. Hon kom med en fin korg som innehöll litet småsaker - de flesta ätbara. Bland annat fanns det lönnsockergodis (maple candy). Ingen lönnsirap, men skriver man om godiset får man nog också skriva om lönnsirapen. :)

Lönnsirap som säljs här i USA (antar att det även finns att köpa i Sverige nuförtiden) kommer oftast från nordöstra USA (Vermont) och från Kanada. Tydligen är det här med lönnsirap en hel vetenskap eftersom det finns olika klassificeringar beroende på vilken färg och densitet den har, hur mycket socker den innehåller osv. Wikipedia har rett ut begreppen: http://en.wikipedia.org/wiki/Maple_syrup#Grades.

Amerikaner äter med förkärlek lönnsirap till pannkakor. Inte de där tunna pannkakorna som man ofta äter i Sverige utan de tjocka som kommer i stora högar om man går ut och äter på restaurang. Restaurangen IHOP (International House of Pancakes) har många olika slags pannkaksrätter - alla med massor med smör, socker, grädde och lönnsirap.

Lönnsockergodis tillverkas bland annat i Vermont. Staten Vermont är största tillverkaren av lönnsirap i USA. Om man hettar upp lönnsirap kristalliseras den. Man vispar den och häller den sedan i formar som ger godiset olika utseende. Lönnlöv är vanliga.

Både lönnsirap och lönnsockergodis är verkligen söta. Litet väl söta för mig men jag provade på godiset som fanns i korgen. Eftersom jag inte tänkte på att fota godiset blir det en lånad bild på lönnlöv. Jag tog hem korgen så den blev fotad i stället. Det ser ut som om den har litet björkbark och den känns skandinavisk på något sätt.

Nu kommer vintern. Det har utlovats rekordkyla och snö till helgen. Idag blev dubbdäcken påsatta, jag har ett par snöskyfflar, det stora hålet som funnits under den senaste månaden utanför mitt hus har fyllts igen. Det grävdes upp när min hyresvärd skulle lägga ner vatten- och elledningar. Det var tur att de fyllde igen det nu eftersom vattenledningar som går in i mitt hus var ute i fria luften. Och jag har inte sett till någon förlängningssladd i mitt uttag sedan hyresvärden fick egen el vid byggarbetsplatsen! :)

Bilden från Pieces of Vermont


Presentkorgen från vår lärare.

12 comments:

Tord said...

Amerikanska pannkakor ja, tycker de är som att äta bomull.. Fast det har ju aldrig gjort men i alla fall.

Saltistjejen said...

Ja jag har också förstått att detta med lönnsirap och tillverkningen av den är lika mycket en vetenskap som att göra vin, whiskey eller något sådant. Olika kvalitetsgrad och även när var och hur man tappar själva trädet på saven etc....
Jag gillar inte amerikanska pannkakor så mycket och tycker att sirapen är lite för söt, men jag förstår att den är omtyckt.
Kram!

Lollo said...

Jag tycker sirapen är alldeles för salt. Jag vill inte äta den salta grejen med pannkakor?

Fredrik said...

Verkar gottt :D

Tips till dig, behöver du ladda upp en bild på nätet kan du göra det här Ladda upp bilder gratis

En sajt jag verkligen rekommenderar.

Anne-Marie said...

Tord: De är fluffigare än de svenska så det kanske är "bomullssmaken" du tänker på. Jag köper ibland en färdiggjord "Swedish pancake mix" som man bara blandar med vatten och ägg. Jag kan inte riktigt steka de där tunna pannkakorna så det blir mer amerikanskt stuk. :)

Saltis: Jag visste faktiskt inte alls innan jag skrev det här inlägget att det var en hel "vetenskap" med sirapen. Håller helt med dig om att den är litet för söt. Tänk vad vanligt det är att folk beställer pannkakor om de går ut och äter frukost. Kram!

Lollo: Salt? Godiset hade faktiskt en litet märklig salt/söt smak men sirapen har jag aldrig upplevt som salt. Hmmm.

Fredrik: Som sagt, jag brukar inte äta lönnsirap men många amerikaner älskar den här söta sirapen.

Katarina på Filippinerna said...

Ha, ha, på tal om pannkakor, inte behöver man köpa mix, det är ju så enkelt,,,, Men pannkakorna som man fick till frukost vid vissa hotell i USA smakade banne mig bakpulver,,

Lönnsirap, jag tycker mest namnet är roligt! Jag har bara smakat den vid ett enda tillfälle, jag tror att det inte var i min smak.

Kul att du skriver om mat!

Anne-Marie said...

Katarina: Jag är nog för lat att göra min egen mix. ;) Det här pulvret gör rätt goda pannkakor. Ja, nog låter det litet kul med lönnsirap. Amrisarna verkar älska den här sirapen.

Anonymous said...

för lat för att göra egen? Du orkar inte blanda mjöl och salt?

Allt som behövs till "svenska pannkakor" är mjölk, ägg, mjöl, salt ev socker

Anne-Marie said...

Anonym: Okej, kanske inte för lat (du såg inte min smiley?) utan helt enkelt vant mig vid den svenska mixen. Och varför låter du så kritisk? Ha litet humor!

em said...

Så värst komplicerat är det inte att göra lönnsirap - men i stor skala kräver det ju utrymme och stora kärl. Jag har besökt gårdar där man gör det, och lärde mig att man kan göra sirap även av vår svenska skogslönn. Så jag försökte, och fick ihop ungefär en halv honungsburk. Nästan godare än den amerikanska, för den var inte fullt så söt. Men med tanke på att det behövs 40 liter sav för att få ihop till en liter sirap, är det inte konstigt att den är dyr.
Margaretha

Anne-Marie said...

Margaretha: Du har verkligen provat på både det ena och det andra. Alltid lika intressant att läsa om dina erfarenheter. Man bör nog ha eget hus om man skall börja tillverka lönnsirap - tror inte att min hyresvärd kanske skulle uppskatta lönnsirapstillverning i huset. :)

em said...

Nej, du skulle nog bli vräkt om du försökte - det bildas massor med kondens. Vilket är orsaken till att man har tillverkningen i sjul på gården. Förr gjorde man det ju helt utomhus, över öppna eldar.
Margaretha