Monday, February 8, 2010

Amerikaner och titlar

Ibland känns USA gammaldags och mer officiellt än vad jag någonsin upplevde i Sverige. Amerikaner använder titlar på ett helt annat sätt än vad vi svenskar gör.

När jag var riktigt liten sade folk "ni" till varandra, sedan kom "du-reformen" på 60- och 70 talen och nu verkar det vara en blandning av "du" och "ni". Jag har blivit "niad" flera gånger av expediter i Stockholm på senare år som är mycket yngre än mig. Kan ju leda till att man känner sig som en gammal tant. :) Engelskan är perfekt eftersom man kan säga "you" och det kan vara både "du" och "ni".

I Sverige säger man väl nuförtiden i stort sett aldrig "herr" och "fru" och jag kan inte tänka mig att elever säger "doktor" eller "professor" eller liknande till sina lärare. Men det är inte alldeles ovanligt här i USA. Jag hör det varje vecka i våra klassrum. Man säger "Mr" eller "Ms" och ibland hör jag även "Doctor" och "Professor". För mig låter det otroligt högtravande och gammaldags. Till och med andra anställda kan använda titlar för lärarna.

Det här känns främmande för mig och jag kommer aldrig att använda titlar på det sättet som amerikaner gör. Det får bli den svenska stilen för mig. :)

I USA kallar man ofta sin man/fru eller pojkvän/flickvän "honey" eller "sweetie." Men det är inte bara i mer intima relationer man använder det tilltalet utan det sägs till folk man inte ens känner. Jag har blivit kallad "hon" (förkortning av honey) flera gånger av helt okända personer i affärer. I början fattade jag ingenting men nu har jag vant mig vid att det är en del av den amerikanska kulturen och det amerikanska samhället. Kan inte ens föreställa mig att man i en svensk mataffär skulle bli kallad "älskling" av expediten. :)

15 comments:

Malin said...

Håller med. Känns konstigt att bli kallad för Ma'm, när man känner sig relativt ung. På yngste sonens förskola så kallas lärarna Miss samt förnamnet och så skall även mammorna tilltalas när de hjälper till i klassrummet. På äldre sonens skola använder de faktiskt endast förnamn, men det är en privat kväkarskola och de anser att det har att göra med jämnlikhet. I public school säger barnen Mrs och efternamn. Barnens läkare och tandläkare förväntar sig Dr. Min svärmor blev helt förtvivlad när mina barn kallar mig för Malin istället för mamma. Det tyckte hon var respektlöst. Jag lär mina barn att tilltala vuxna med det som förväntas (dock har jag inte gått så långt som sir och ma'm) vilket ju är tydligare i den amerikanska södern. Första namn använder de naturligtvis med sina svenska vänners föräldrar.

Trillingnöten said...

Hahahaha! Jag håller med :) Det är lite skumt i början, men sen vänjer man sig. Ibland kan jag dock känna att tonen när någon säger "honey" är smått nedlåtande, men det kan ju vara i min fantasi och kanske mer beror på vilken situation man befinner sig i!

em said...

Oj, det här har varit uppe många gånger förr - så jag ska försöka lägga band på mig. Det är ju inte stor idé att hålla brandtal för de redan frälsta.
Det kan bli lite märkligt när man ogillar kungadömen men ändå är prinsessfixerad.
Och somliga i min släkt var noga med att dra upp förlegade titlar när de presenterade mig för sina vänner. Gå figurera, som en av mina amerikanska vänner sa' när hon började lära sig svenska.
Margaretha

olgakatt said...

Håller oxå med dig, Anne-Marie.
Och jag vill inte bli niad! Jag brukar se om kring som om vederbörande talade i pluralis och dua tydligt tillbaka!

Freedomtravel said...

Det är väl närmast så att det är Sverige som avviker från de flesta andra länder i det här avseendet. Jag gillar dock att vi tagit bort titlarna i Sverige. Det känns tråkigt och historielöst att en del ungdomar i butiker håller på och kallar en för "ni" (vilket jag också varit med om en hel del de senaste åren). Jag gillar inte det alls...

Freedomtravel said...

Det är väl närmast så att det är Sverige som avviker från de flesta andra länder i det här avseendet. Jag gillar dock att vi tagit bort titlarna i Sverige. Det känns tråkigt och historielöst att en del ungdomar i butiker håller på och kallar en för "ni" (vilket jag också varit med om en hel del de senaste åren). Jag gillar inte det alls...

Annika said...

Freedom travel har rätt. Det är vi i sverige som är lite annorlunda där. OCh jag tyckr också det helt underbart att titalarna är bortlagda hemma. En lättnad. De flesta länder kör ju hårt med titlar och niande. Nästan alla andra utom just de nordiska länderna.
DET är annorlunda här, men det är bara så. Alla barn lärs upp att kalla kompisars fldrar mrs och mr. Men jag säger till Karolinas kompisar att kalla mig Annika. Inte alla vill ju bli fruade heller så karolina använder förnmanet på många vuxna.
Att bli ma'amad har jag svårt för. Avskyr det verkligen...
Får bita ihop nästan varje ggn jag hör det...

Att bli NIAD i sverige är nästan en skymf. Låter så fel att det finns inte på kartan.
Avskyr det.
Hoppas det dör ut.
Jag brukar titta mig omkring när ngn niar mig hemma och fråga om hon/han menar ngn fler än mig eftersom hon/han använder NI.
USCH och fy!!
Kram!

Rune said...

Ibland tycker jag att det kan vara praktiskt att använda dessa ord ex när man ropar på någon eller vill ställa en fråga till någon man inte känner eller vet vad de heter. "Excause me mr, sir , ma´m or ms" någon slags artighetsfras.
Använder även orden "honey" eller "sweetie" ibland, speciellt när man blivit hjälpt av en tjej/kvinna, givetvis beroende av situationen, känns positivt och vänligt på något sätt.
Dessa orden är svårt att använda i Sverige, har dock försökt ibland såsom "Du är underbar eller fantastisk". Man märker att motparten inte vet riktigt hur de skall svara. Kul tycker jag och går därifrån med ett leende på läpparna.

Rune said...

Ibland går det för snabbt.. "Excuse me" skall det vara.

Anne-Marie said...

Malin: Ma'm har jag också blivit kallad en hel del och det känns konstigt. Det verkar som om det amerikanska samhället är mycket mer gammalmodigt jämfört med det svenska. Många titlar att hålla reda på. :) Tänk att folk har en så stark reaktion till att dina barn kallar dig Malin. Märkligt.

Trillingnöten: Jag har nog aldrig känt att det är nedlåtande. Mer att det kanske kändes litet underligt att bli kallad "honey/hon" av någon man inte ens känner. Men som sagt, man vänjer sig. :)

Margaretha: Att "dua" kungen, drottningen och de andra kungligheterna kanske inte kommer att slå igenom. Men ändå verkar det väldigt avslappnat när kungafamiljen blir intervjuad. Har sett flera av TV-programmen som brukar sändas kring nyår. Gå figurera - haha. Den var bra. :)

Anne-Marie said...

Olgakatt: Det var en bra idé. Det skall jag göra om någon niar mig när jag kommer på besök. Och det märkliga är att det är mest yngre som gör det. De kanske är 20 år yngre än mig.

Freedomtravel: Sverige är nog rätt unikt. Och jag gillar det. Fler länder kunde ta efter Sverige ifråga om titelborttagningen tycker jag. Uppenbarligen gillar ingen att bli niad. Undras just om de som gör det gillar att själva bli niade? Hmm.

Anne-Marie said...

Annika: Visst är det bra att Sverige gått i fronten med att ta bort titlarna. Mr. och Ms. verkar ju helt antikt tycker jag. :) Din Karolina kommer att bli en litet annorlunda amerikan troligen. Hon har kanske det bästa med sig både från USA och Sverige. Jag skall se om någon niar mig när jag åker till Stockholm i mars - gör de det kanske det vore läge att köra litet mer "direkt" amerikansk stil och säga att man hellre vill bli tilltalad med du. Kram!

Rune: Håller med dig om att det i vissa sammanhang kanske fungerar med litet mer formell titel. "Du är underbar" tror jag inte fungerar särskilt bra i Sverige. Kan tänka mig att folk inte riktigt vet vad de skall säga. :) Jag tror det är dags att vara mer amerikansk nu när jag åker till Stockholm i mars och för skojs skull se hur folk reagerar. Kostar ju inget.

Lars Hultqvist said...

Jag trodde att en hel del av detta med artighet, hon etc var en sydstats kultur. Intressant att man säger det i Kalifornien också som annars anses som väldigt 'relaxed' bland de Amerikanska staterna.

Jag tycker dock att det är väldigt trevligt när man blir kallad 'Sir' av både expediter och okända medmänniskor. För mig funkar det så att jag vill vara vänlig tillbaks och säga Mam och Sir och jag inbillar mig att samhället kanske trots allt blir lite trevligare, mjukare på det sättet. Detta är en av de saker som jag verkligen uppskattar här.

Jag använder nog Sir eller Mam oftare än jag säger Mr eller Ms till någon. Vad sjutton säger man i Sverige om man ser någon tappa eller glömma något. Exempelvis vad hände mig på Kroger; Jag ropade : "Sir, you forgot your wallet".

Vad skulle jag ha sagt på Svenska? "Hallå där, du glömde plånboken". Låter inte speciellt trevligt :-)

Anne-Marie said...

Lars: Har blivit kallad "hon" många gånger här i Kalifornien. Jag har nog min svenska stil fortfarande och använder inte tilltalsnamn eller titlar. Ligger något i det du säger om att man kanske inte riktigt vet vad man säger till någon som man inte känner i Sverige. Minns nog inte ens vad jag sade när jag bodde i Sverige.

Anonymous said...

When I initially commented I appear to have clicked on the -Notify me when new comments are added- checkbox and now
each time a comment is added I get four emails with the
exact same comment. Perhaps there is an easy method you are able to remove me from that
service? Many thanks!

Also visit my web page; シチズン 时针