Tuesday, December 15, 2009

Bo i glesbygd

Ibland känner jag mig som "kusinen från landet" :) - och det kanske jag är nuförtiden. När jag kom till Mt Shasta för snart 13 år sedan hade jag bara bott i eller utanför Stockholm hela mitt liv.

Att komma till en ort som bara har runt 4000 personer (Mt Shasta) var en stor omställning. I hela "länet" där jag bor, Siskiyou County (enligt Wikipedia skall det uttalas SISS-kyoo :)), bor det bara runt 44,000 personer. Siskiyou County är litet större än Uppland.

Eftersom jag egentligen är en storstadsperson och van vid massor med affärer, bussar och tåg som går dygnet runt osv var det ovant och konstigt i början att det knappt fanns några affärer och att bussarna gick fyra gånger per dag och de gick från platser som låg långt från Michaels och mitt hus.

Mitt första år var jobbigt eftersom jag inte kunde ta mig någonstans på egen hand. Jag hade inget körkort i Sverige och kunde därför inte köra bil i USA. Jag blev sittande hemma i stort sett hela tiden vilket inte var särskilt kul. Jag som varit van att kunna åka vart jag ville med buss och tunnelbana.
När jag sedan fick mitt amerikanska körkort (det kunde jag få först när jag hade mitt studentvisum) minns jag att jag kände mig fri som en fågel. Det var en härlig känsla.

Vi har inga stora affärer eller varuhus utan den största affären är Wal-Mart i Yreka (en litet "större" stad med runt 8000 personer). Just bristen på affärer kan vara litet av en utmaning. Men som tur är finns ju alla internetaffärer. Givetvis är det inte samma sak som att kunna gå i en affär och faktiskt titta på varorna.

Så när många andra svenska USA-bloggare berättar om utflykter de gjort till storstäder, utställningar de varit och tittat på, olika spännande restauranger de besökt osv känner jag hur begränsat utbudet är där jag bor. Men vi har stora vildmarksområden, en helt fantastisk natur och en mycket renare miljö än på många andra platser i Kalifornien. Allt har för- och nackdelar. Och det som utmärker storstäder och glesbygd verkar påminner om varandra i både USA och Sverige.

Något helt annat som avslutning. Min granne (som härmade min svenska brytning) gav mig en liten julklapp i helgen som gick. En påse hängde på dörren med en liten kökshandduk och ett par grytlappar. Allt var i vitt! När jag ringde upp henne för att tacka sade hon "don't you think that I went out to get this as I didn't, but I couldn't spoil these so now I'll let someone else spoil them." Alltså ville inte hon smutsa ner den vita handduken utan nu skall jag göra det. Nog är hon litet mystisk minst sagt.

7 comments:

Fransyskan said...

Hellre bo nära naturen än nära butiker!!

em said...

Då har vi det på ungefär samma vis, du och jag. Jag är också utflyttad Stockholmare på liiiiiiiiiiiten ort - fast i sanningens namn saknar jag ytterst sällan butiker. Däremot kan jag nå'n gång bli avundsjuk på folk som kan gå på utställningar och evenemang av olika slag. Fast då tröstar jag mig med att jag ändå inte skulle orka göra det, även om jag bodde närmare.
Ja, glesbygd, här och där, har stora likheter - fast vi har nog bättre kommunikationer i Sverige, även om det skulle vara mycket svårt att klara sig utan bil där jag bor.
Vad din granne beträffar, kan folk säga de underligaste saker när de är generade - en del kan ju inte ta' emot ett vanligt tack. Fast där kanske jag tycker att amerikanerna med sina standardfraser är bättre än svenskarna.
Margaretha

Annika said...

Jomen visst förstår jag att du saknar utbudet som resten av oss berättar om hela tiden. Det kan jag förstå, A-M.
Men, du har en natur inpå knuten som slår det mesta!!!
Wow, säger jag bara...
Och så grannfrun---henne får du ta med en stor nypa salt i allt hon säger, inte säger, gör och inte gör...
Knepig.
Kram!!

Mamaya said...

Din granne ar .. konstig.. Men snall!

Sjalv bor jag och Anthony i en liten stad mitt i ingenstans, finns nog runt 20.000 manniskor har, litet smabyar runt omkring och mycket natur och farmland (majs och sojabonor.)
Ett par affarer och runt 1 timme till narmaste storre stad (en universitets stad) och sedan 2.5 timmar till Kansas City som ar mycket storre.
Runt 4 timmar till St. Lois.
Jag har sjalv inget korkort eller sekundar bil, jag ar hemma mest med min son, kanske darfor jag lagar och bakar sa mycket, mycket tid att gas. ;p

Anonymous said...

Det låter mysigare och mysigare att bo där du bor. Och att åka bil i bilens huvudland nummer ett måste vara fantastisk (det är en drömresa jag har att bila genom Staterna).

Stor kram!

Anne-Marie said...

Fransyskan: Ja, det är det jag gör. :) Fast ibland är det trevligt med butiker också.

Margaretha: Jag handlar egentligen bara det jag behöver men ibland måste man ju köpa något som inte finns t ex i en mataffär eller liknande. Det är då det kan vara trevligt med litet större utbud. Kommunikationerna tror jag också är mycket bättre i Sverige än i USA. Min granne är nog egentligen en rätt snäll person fast det kommer "grodor" ur hennes mun ibland. :)

Annika: Jodå, naturen här är storslagen och vacker. Men ibland behöver man ju faktiskt köpa olika saker - minns att jag saknade t ex en Homedepot eller Target eller liknande när jag flyttade in i min första lägenhet i Weed. Jag tycker nog mest att min granne är litet komisk och hon är en snäll person, det är jag övertygad om. Kram!

Anne-Marie said...

Mamaya: Instämmer i ditt konstaterande om min granne. Jaha, du och din min bor också ute på "landet". Jag är så glad att jag har min bil och mitt körkort så att jag kan åka iväg om jag vill. Även om jag har ca 1,5 timme till litet större städer norr och söder om Mt Shasta blir det sällan som jag åker så långt.

Maria: Vad bra att du verkar gilla "mitt" område. Åka bil genom USA är säkert en upplevelse, har aldrig gjort det. Kramar!