Tuesday, December 22, 2009

Bedrägeriuppdatering

Har litet uppdateringar om den svenska annonssajten och "skummisarna" som använt mitt namn. Följer de min blogg kan de ju veta att jag är dem på spåren. :)

Igår skickade jag ett mail från en "fejkad" nyskapad email till annonsören (kunde ju inte gärna skicka mail som såg ut att komma från mig själv/till mig själv :)). Inget svar kom igår men idag fanns det ett svar! Kändes litet konstigt minst sagt att se mitt eget namn i ett mail jag visste kom från någon annan. Spelet fanns kvar och det skulle kunna skickas till mig. I och med detta mail hade jag ju bevis på att någon hade "tagit" mitt namn.

Jag kontaktade annonssajten och faktiskt Polisen i Sverige. Polisen sade att de inte kunde göra något i nuläget och att jag skulle försöka få annonssajten att agera. Det gjorde de. Och snabbt. Annonsen är borttagen, "bovarnas" mailadress inlagd i sajtens spärregister och det de skrev var att den här personen troligen fått andra mailadresser spärrade och att han/hon möjligen befann sig i Tyskland. Inte vet jag om det stämmer eftersom man med internet kan befinna sig var som helst. Eftersom annonsen angav en svensk ort vet jag ju att det är en bluff. Jag bor inte i Sverige!

Kanske detta är utagerat nu. Hoppas det. Men jag kommer att vara vaksam framöver och kolla kreditkort och konton ännu mera noggrant. Och jag har redan dragit mig ur Facebook. Men att avsluta mitt konto där kommer nog att få ett eget inlägg eftersom det inte är särskilt enkelt - har inte ens lyckats ännu. Facebook vill uppenbarligen inte att man skall gå ur.

Den här händelsen har fått mig att förstå hur oerhört offentlig man är på internet och hur sårbar man är. Visst har jag vetat att man skall vara försiktig när man handlar via internet och även i andra sammanhang men nu är jag ännu mera vaksam. Ibland behövs en väckarklocka. Har varit med om det ett par gånger tidigare både i Sverige och i USA. Det är konstigt att man skall behöva vara misstänksam och inte kunna lita på folk men det verkar som om världen blivit mer och mer "osäker".

Ett litet P.S. - häromdagen sade en av busschaufförerna (som känner igen mig eftersom hon kör bussen varje morgon): "You have such a pretty accent. Where are you from?" Sådant vill jag höra mer av. :) Jag berättade att jag var från Sverige och då visade det sig att hennes man har rätt nära släkt i Sverige och att de tänkt åka till Sverige om 1-2 år. Då är det trevligt att vara svensk i USA.

13 comments:

Matildas fikarum said...

Tack för att du skriver om det här. Just detta problem är ju en av anledningarna till att jag vill blogga halvanonymt och inte är med i Facebook.

Jag minns när jag började blogga, att jag skrev om hur jag blev nästan chockad över hur öppna svenska bloggare var med både namn och adress och hundra bilder på familjemedlemmar och hemmet. Var man inte rädd för inbrottstjuvar? För fototjuvar? (Särskilt bilder av små barn).

Då möttes jag delvis av ett slags fnysande och påpekanden om att man skulle vara ärlig och öppen och att anonyma bloggar verkade oärliga och inte att lita på och kunde inte förstå min "paranoida" inställning.

Hoppas du inte får fortsatta problem nu, och att du lyckas avregistrera dig på FB. Om inte annat kanske du kan ändra profildetaljerna så att det inte längre är "du".

Ann-Katrin said...

Samma här, det är därför jag inte använder fullständigt namn etc. Man kan vara på Facebook också men det är viktigt att man ställer in sina inställningar, och inte öppnar upp för gud och alla människor, som en del tycks göra...
Läskigt att bli lurad så där! Noterade att min blogg blivit länkad från ett antal sidor men där är det frågan om länkningar, och då är det helt OK med mig. Men bedrägeri - fy så obehagligt!

olgakatt said...

Du stärker mig i mitt beslut att inte tacka ja till inbjudningar på facebook! Har nyligen haft en diskussion med en vän om detta. Han tycktes bli litet putt att jag inte ville gå med så jag förklarade varför och att jag hade hört att det var stört omöjligt att komma loss och radera sig. Det visade sig att jag hade rätt. Han tänkte till och försökte ta bort sig men har inte lyckats ännu, så vitt jag vet.
På bloggen försöker jag vara litet "halvanonym" så man får åtminstone anstränga sig litet för att identifiera mig.
God Jul!

Anne-Marie said...

Matilda: Tack för din kommentar! Jag har nog varit litet naiv och trott att inget skulle hända. Vet bättre nu. :) Har också förvånats över hur "avslöjande" många är på både Facbook och bloggar, dvs hur mycket detaljer och inblick man får i folks privatliv. Jag har varit försiktig tyckte jag men finns man med på internet är man offentlig. Eftersom skolan har en hemsida finns jag med där också. Skall ta tag i Facebook nu när jag är ledig. Blit intressant att se hur det går. Chattade med en kompis i Sverige som sade att han inte velat gå med i FB efter det att han läst deras villkor. Det uttryck han använde var att man nästan blir livegen. Skrämmande faktiskt. God Jul!

Ann-Katrin: Jag har haft inställningar på Facebook som inte borde ha visat särskilt mycket men jag tror att folk kan komma åt uppgifter ändå. Har hört att just FB är en källa för "skumma typer". Länkar är ju helt okej - det hör ju bloggvärlden till. Men inte att stjäla en annan persons namn. God Jul!

Anne-Marie said...

Olgakatt: Jag tror att fler och fler kommer att upptäcka att Facebook leder till sådant de kanske inte vill vara med om. Det verkar så bra och trevligt men det kan "komma surt" senare. Bra att du stått på dig. :) Jag kommer nog att berätta här på bloggen hur det går med FB - skall ta tag i det på allvar nu när jag är ledig. God Jul!

em said...

På ScamBusters (http://www.scambusters.org/scambusters.html) kan man läsa om de senaste lurendrejerierna och lära sig hur man skyddar sig mot dem.
Jag registrerade mig på Facebook för ett par evigheter se'n för att kunna följa en väninna som var ute och for - men nu minns jag inte längre hur jag ska hitta mig! Jag avböjer alla inbjudningar, förstår faktiskt inte vitsen med att vara med.
Margaretha

Anne-Marie said...

Margaretha: Tack för den länken! Verkar riktigt intressant och informativt - har lagt till den till mina sparade hemsidor. Jag har egentligen aldrig förstått vitsen med Facebook. Anledningen till att jag gick med var att en av de svenska USA-bloggarna hade skapat en grupp där som jag tyckte det kunde vara kul att vara med i. Nu skall jag se om jag kan gå ur. Verkar svårt.

Titti said...

Det är inga problem att vara på Facebook men naturligtvis måste man förstå att begränsa de som får se ens mailadress.

Man ska ju se till att endast vänner får se den information man lägger ut, och det är inte det minsta svårt.

Din mailadress finns garanterat på många, många stället där du inte har en aning om att den finns, den här typen av saker handlar mest om att ha tur eller otur.

Ann-Katrin said...

Efter ytterligare ändringar FB införde för ungefär två dagar sedan, som en extra ändring som följde deras ändringar i övriga säkerhetsinställningar för två veckor sedan så är FB nu rätt osäkert och öppet för stalkers, så jag låser ner min "vägg" och tar bort min info tills vidare. FB är plötsligt mycket mer osäkert. Det värsta är att de senaste ändringarna smögs på. Så just nu rekommenderar jag ingen gå med. Först måste FB få ordning på sitt system igen...

Anne-Marie said...

Titti: Visst kan man blockera viss information och bara visa den för vissa, men som Ann-Katrin skriver så gör Facebook ändringar som verkar "smygas på". Och jag tror att de som vill använda Facebook för olika "skumma" saker säkert kan ta sig in där på olika sätt. Jag vet att många verkligen gillar Facebook och att det kan vara ett bra sätt att hålla kontakt med andra men att knappt kunna gå ur Facebook det gillar jag inte.

Ann-Katrin: Tack för den informationen! Jag chattade med en kompis i Sverige och berättade vad som hänt och han sade att han inte velat gå med i Facebook när han hade läst deras villkor. Hans ord var att man i stort sett blir "livegen" - kanske litet starkt ord men uppenbarligen vill man inom Facebook att folk skall stanna kvar och inte gå ur.

Ann-Katrin said...

Man kan ta bort all sin info från FB och avaktivera kontot men däremot aldrig ta bort själva kontot. Det samma gäller Skype och Twitter och förmodlingen rätt många andra amerikanska verktyg också. Det finns förvisso en fördel med det; De kan inte skapa ett konto i ditt namn med dina uppgifter och "ta över" det efter att du varit borta ett tag - om du inte slarvar med ditt lösenord vill säga. Men ja, det är lite Orwells 1984 över det... Och ändå kommer i alla fall jag hänga kvar för tillfället, däremot har jag tagit bort en hel del info sedan de nya ändringarna slog igenom.
De hade förvisso flaggat ändringar men inte i detalj och inte de uppföljningsändringar de gör nu. JAg var ganska nedlåst redan innan men mer nu.

När det gäller att de kan få tag på information så finns det viss sanning i det, slarvar dina vänner med sina lösenord eller sina inställningar kan de ju hackas. Men risken är inte större med FB än med mail och liknande, hävdar jag. Ju fler grupper och liknande man är med i och är aktiv i ju mer info är synlig dock. Men det gäller även diverse olika andra forum. Jag reggar mig aldrig med fullt namn i dessa. Jo, det fanns ett forum där jag hade mitt fulla namn, men det har jag ändrat, så nu har jag bara initialerna... Alla diskussionsforum innebär en viss risk. OCh samtidigt vill jag ju kunna diskutera! Svårt.

Ann-Katrin said...

Uppdatering: Man KAN faktiskt permanent ta bort sitt Facebook-konto numera men man får gå in via "Help" och söka sig fram och sedan speciellt begära och även bekräfta flera gånger. När det väl är borta går det inte att återaktivera. Om man "bara" deaktiverar kan man däremot välja att starta upp igen så småningom.

Anne-Marie said...

Ann-Katrin: Har sett att man kan "delete" sitt account men att det behöver göras en hel del förarbete så att säga. Har inte tagit tag i det hela ännu men kommer nog att göra det. Jag ändrade en massa inställningar så att väldigt litet information syns utåt. Visst är det svårt med sådant här. Man vill ju inte vara paranoid på något sätt men samtidigt är det ju inget kul om information kommer i orätta händer. Ibland förvånas jag över hur öppna folk är med att berätta allt möjligt om sig själva och sin bakgrund.