Monday, February 12, 2007

Greyhound och Amtrak


Att åka buss och tåg här i USA är inte riktigt samma sak som att åka buss och tåg i Sverige. Som jag tidigare skrivit om skall jag ansöka om ett nytt pass och kl 12 i natt tar jag Greyhound bussen till Portland. Ungefär sex timmar senare skall jag vara framme.

Från La Grande går det två bussar per dag till Portland och lika många åt andra hållet. Om det var så att man kunde lita på att bussarna gick i tid och att man var garanterad en plats på bussen skulle det kännas rätt okej. Men så är det inte.

Här kommer nu en liten inblick i hur amerikanska bussar (Greyhound) och tåg (Amtrak) fungerar eller snarare inte fungerar (i alla fall här på USAs västkust). Förra julen skulle jag åka och hälsa på M som då bodde i Burns, Oregon. Jag skulle åka med tåg från Mt Shasta till Chemult (i Oregon) och sedan byta till en buss. Som svensk trodde jag ju i min enfald att tåget skulle komma i tid. När jag berättade för mina jobbkompisar att jag skulle ta tåget sade de till mig att det nog vore bra om jag kollade på Amtraks hemsida. Sagt och gjort, dagen innan jag skulle åka kollade jag på avgångstiderna för tåget, som utgår från Los Angeles. Tala om kalldusch när jag såg att tåget avgått sex timmar!!!!! försenat. Sex timmar. Hur är det ens möjligt? Eftersom jag skulle byta till en buss insåg jag att det inte skulle funka att ta tåget. Så jag köpte en bussbiljett med Greyhound. Jag hade åkt med dem en gång tidigare och då hade faktiskt bussen kommit i tid och jag hade kommit med bussen. En vän körde mig till busshållplatsen (återigen mitt i natten - varför har de så underliga avgångstider?) och mycket försenat kom bussen. Det var en person före mig vid hållplatsen och när bussen stannade sade busschauffören: "Vem var här först? Vi har bara en sittplats". Greyhounds policy är "first come, first serve." Nästa kalldusch. Jag kunde alltså inte ta bussen. Vad skulle jag göra nu?

Min vän och jag diskuterade vad som var den bästa strategin. Busschauffören trodde (att tro och inte veta är inte okej när man väntar på en buss mitt i natten när det är vinter) att det skulle komma ytterligare en buss. Men när och om stod skrivet i stjärnorna. Vi satt i min väns bil ett bra tag. Ingen buss kom och när vi väl bestämt oss för att ge upp och åka tillbaka till hennes hus ja då startade inte hennes bil! Det här var inte vår natt helt klart. Hon fick ringa AAA (ett företag som bärgar bilar och hjälper folk vars batterier dött) och efter en MYCKET LÅNG STUND kom en AAA bil. Bilen startade och vi kom till slut tillbaka till hennes hus. Då var det tidig morgon. Efter en titt på Amtraks hemsida kunde jag konstatera att tåget nu var runt 7 timmar försenat. Men det var enda sättet att komma till Oregon. För att göra en lång histora kortare så klev jag runt kl 15 på eftermiddagen på tåget. Då var det 10!!!! timmar försenat. TIO TIMMAR! Och det var inte ens dåligt väder. Vad jag inte visste då var att godståg har förtur på spåren och passagerartågen får snällt vänta. Givetvis missade jag min bussanslutning så M fick köra 25 mil mitt i natten och hämta mig och sedan var det bara att köra de 25 milen tillbaka till Burns.

När jag stod på stationen och väntade på tåget fanns det en liten skylt från Amtrak som sade att tågen aldrig kommer i tid. Jag skrattade högt när jag såg den skylten. Jag tror inte Amtrak ens vet vad Customer Service är.

Jag håller tummarna för att min bussresa skall gå bra till Portland.

Bilderna från Wikipedia

3 comments:

JaCal said...

Oj vilket äventyr! Och tänk så irriterad man var när tåget var 10 minuter sent i Sverige... ;-) Jag har åkt Amtrak från Chicago via Dallas till Phoenix och från Flagstaff via Kansas City till Chicago. Hade ifs inga tider att passa så jag kommer knappt ihåg om tåget gick när det skulle. Det var ett fantastiskt äventyr - mer resa än transport. Att sitta i restaurang vagnen med glastak och titta ut över Texas och Arizona och Kansas - oaho! Det går inte fort - 36 timmar har jag för mig att det tog bara mellan Dallas och Phoenix. Visserligen är det stora avstånd - men det är långt innan Amtrak har någon slags X2000 hastighet. Här i Californien har jag aldrig lyckats ta tåget. För då måste man ta sig till tåget... och från tåget...

Matildas fikarum said...

Inte undra på att det är så viktigt att ha bil där!

Annika said...

Men vilken OTUR! Jag har tagit Amtrak x-antal ggr till NYC och Connecticut. Hittills har det aldrig strulat. Alltid varit i tid. Sköna tåg och bra service har det också varit. Hmmm...kanske sämre på västkusten? Fast jag har tagit Amtrak mellan Portland, OR och Seattle, WA också en ggn. Vacker resa!
Greyhound har jag aldrig tagit, vill inte heller.